Arbetsmiljöverkets svidande kritik kom innan jul och skolchefen är ännu inte insatt i alla detaljer.
Problematiken med vikariebristen är dock känd sedan tidigare, även innan pandemin, då kommunens egen vikarieförmedling inte har fungerat.
Barn- och utbildningsnämnden tog därför ett beslut i år om att upphandla en extern aktör som ska fungera som en privat vikariepool, en upphandling som väntas bli klar i kommande veckor.
– Det arbete som har gjorts av oss själva räcker inte till. Vi gjorde massor med åtgärder med vikarieförmedlingen som inte gav resultat. Pandemin har också varit extremt svår. Alla pensionärer har inte heller varit tillgängliga, säger Maarit Enbuske.
En skola begärde vikarier vid 51 tillfällen men fick det bara nio gånger.
– Allvarligt, inte alls bra.
Skolchefen pekar även ut den låga arbetslösheten som en faktor till att det är så svårt att locka lärarvikarier.
– Luleå ligger på bara fem procent i arbetslöshet, extremt lågt jämfört med andra kommuner.
I Lärarförbundets årliga lönerankning placerade sig Luleå i bottenskiktet på plats 260 av landets totalt 290 kommuner men Enbuske tror inte att lönen som attraktionskraft förklarar bristen på vikarier.
– Luleå har inte lägre i löner jämfört med andra kommuner i närområdet, säger skolchefen som vill också framhålla att politiken gav grundskolelärarna ytterligare en procent i löneförhöjning i fjol, utöver generella påslag.
Ett exempel på åtgärd som nämns av Arbetsmiljöverket är att öka grundbemanningen av tillsvidareanställda lärare. Finns den möjligheten?
– Det skulle kunna vara en lösning men vi har en budget att hålla oss till och de förutsättningarna får vi av politiken, säger Enbuske apropå de senaste årens sparkrav som har legat på förvaltningen.
– Sen är det alltid rektorerna som bestämmer över bemanning och scheman, och att anställa extrapersonal på fasta schemapositioner, i stället för att spara pengarna för vikarier, skulle ändå upplevas som att vikarierna saknas emellanåt.
Men Arbetsmiljöverkets kritik handlar också om det bristfälliga stödet till elever med särskilda behov, vilket enligt skolchefen varierar mellan skolorna.
– På vissa skolor finns socialpedagoger och elevassistenter. Vi har testat med lärarassistenter också och klassmentorer som ska hålla kontakten med föräldrar.
Enbuske återkommer till att det är varje enskild rektor som enligt skollagen har handlingsutrymmet utifrån sin budget.
– Vi kan inte detaljstyra och exempelvis kräva att en rektor anställer en socialpedagog men vårt mål är att åstadkomma en så likvärdig skola som möjligt. Därför har vi ju ett centralt resurscentrum för alla skolor.
Men klarar ni tillhandahålla tillräckliga resurser vad gäller elever med särskilda behov?
– Det finns några specialister på vårt resurscentrum som varje rektor kan begära. Resurscentrum kan också analysera vad varje enskild skola behöver, samtidigt som varje skola har sin egen elevhälsa.
Du kan inte utlova fler elevassistenter inom skolan i Luleå?
– Nej. I så fall är det politiken som får ge det löftet.
Förvaltningens svar på åtgärdsplaner ska ha inkommit senast den 15 mars 2022 till Arbetsmiljöverket.
– Vi får djupanalysera mer vad de har skrivit, sen får vi ge svar till vilka åtgärder vi ska vidta. Jag vill inte föregå det arbetet, säger Luleås skolchef Maarit Enbuske.