Budgettrubbel för skolan – behöver 40 miljoner mer 2024

Barn- och utbildningsförvaltningen behöver förstärka budgeten med 40 miljoner kronor för nästa år. Annars måste antalet skolor minska.

"Det handlar om att bibehålla den goda kvalitén vi har i skolan. Jag ser inte att vi skulle kunna göra annorlunda, det skulle få förödande konsekvenser" säger Emma Engelmark (S) ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

"Det handlar om att bibehålla den goda kvalitén vi har i skolan. Jag ser inte att vi skulle kunna göra annorlunda, det skulle få förödande konsekvenser" säger Emma Engelmark (S) ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Foto: Lars-Göran Norlin

Luleå2023-04-06 11:00

Budgeten för barn- och utbildningsnämnden måste förstärkas med närmare 40 miljoner kronor nästa år för att klara av ökade kostnader och politiskt beslutade satsningar. Det är förvaltningens budskap till politikerna inför kommande beslut om strategisk plan och budget, som ska tas av kommunfullmäktige i juni. 

Konsekvensbeskrivningen presenterades för barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott på onsdagen. 

– Vi ställer oss bakom den. Det är inte så att vi ska göra något extra, utan det handlar om kostnadsökningar och att vi har fem miljoner kronor i ökade kostnader som beror på politiska ambitioner, säger Emma Engelmark (S) som är ordförande för barn- och utbildningsnämnden. 

Emma Engelmark menar att bun måste få tillskott till sin budget nästa år.

– Det handlar om att bibehålla den goda kvalitén vi har i skolan. Jag ser inte att vi skulle kunna göra annorlunda, det skulle få förödande konsekvenser, säger Emma Engelmark. 

Barn- och utbildningsnämnden har dragit ned budgetramen med 67 miljoner kronor under åren 2019-2021. 

– Vi har effektiviserat och lyckats med många saker trots det, säger Emma Engelmark.

Förvaltningen räknar upp en rad behov som inte klaras inom den preliminära tilldelningen för 2024 som nämnden fått: 

Minskad interkommunal ersättning innebär ökade kostnader med två miljoner kronor. Förstärkt elevpeng till grundskolan kostar tio miljoner kronor. Ökade kostnader för skolmaten två-fem miljoner kronor. Arkitektkostnader i skolutredningarna fem miljoner kronor. Kostnader för moduler i grundskolan 2,5 miljoner kronor och lokaler i förskolan 0,5 miljoner kronor. Ökade kostnader på grund av etablering av fristående grundskolor två miljoner kronor. Ökade kostnader kopplat till etableringen av fristående gymnasieskolor sju miljoner kronor. 

Politiskt beslutade satsningar som utökad engelskspråkig inriktning i grundskolan, språknod på Örnässkolan, IB på gymnasiet samt resursskola kostar fem miljoner kronor. Sammantaget innebär det ökade kostnader på 36-39 miljoner kronor 2024.

Om nämnden inte får en budgetförstärkning är alternativet större effektiviseringsåtgärder, i klartext färre antal skolor enligt förvaltningen. 

– Vi behöver trygga verksamheten. Vi kan inte ta betalt för lunchen på gymnasiet eller stänga nattförskolan. Vi behöver ha en trygg skola, som borgar för att bibehålla kvalitén, säger Emma Engelmark. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!