Älgstammen i Norrbotten har aldrig varit större. Till glädje för jägarna, men en huvudvärk för skogsägarna.
- Den ligger på en nivå som är mycket, mycket över vad man kan acceptera för att kunna driva ett bra skogsbruk och för att markägarna ska få sin avkastning, säger Heine Krekula, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen.
Färska skott
Älgarna betar trädens färska skott, bryter av stammar och gnager loss bark. När Skogsstyrelsen undersökte 495 slumpvis utvalda områden i nio kommuner hade drygt tio procent av träden färska skador, fler än någonsin tidigare.
Värst är läget i Överkalix, Haparanda och Övertorneå. Skogsbrukets eget mål på maximalt två till tre procent känns avlägset.
- För SCA ger varje procent i tillväxtförlust cirka 20-25 miljoner mindre i vinst, och det är oräknat kvalitetsförlusten som gör att vi kanske inte får ut timmer utan massaved. Då räknar vi hundratals miljoner, säger Robert Jonsson, SCA skog.
Närmare hälften av träden som är avsedda för avverkning har färska eller gamla skador, de flesta orsakade av älg.
Krafttag
Inför årets älgjakt vill skogsägarna se krafttag från jägarna.
- De bör skjuta så mycket som de fått i sin tilldelning och minst lika många kalvar som vuxna. Om man håller igen på kalvarna får man en sämre älgstam som reproducerar sig dåligt och betar mycket, säger Heine Krekula.
Björn Sundgren, Jägareförbundet, är inne på samma linje:
- Det finns av flera skäl ett motstånd mot att skjuta kalv. Dels av tradition, dels eftersom man hämtar mat ur skogen och när man fått det man vill ha är man nöjd. Vi har propsat för ökade kalvskjutningar i många år.
Balansgång
Eddy Engström, älgjägare från Sävast, tror att bättre information är en del av lösningen.
- Man borde satsa mer på att träffa jaktlagen och försöka puffa för det här med utbildning. Älgstammen är en oerhört viktig resurs för samhället och den är väldigt känslig för att man skjuter fel. Det är en balansgång, säger han.