Precis hann vi sucka av lättnad, så verkar dimman åter skymma solskenet. Den föreslagna skatten på avstånd – vägslitageavgiften – togs bort, redan innan utredningen var klar med sitt uppdrag. Det brukar bara hända för utredningar som tillsätts före ett regeringsskifte, där den följande regeringen konstaterar att det är fel politik och stoppar utredningsförslagen i papperskorgen.
Här hände något annat, som fyllde mig med lite hopp: Samma regering som sjösatt utredningen konstaterar att det är fel politik, eftersom en extra skatt för tunga transporter, mätt per kilometer, skulle vara en skatt på avstånd. Det skapar ännu sämre förutsättningar för platser längre bort från centrum. Dumt förslag. Mittåt. Inget förslag till lagstiftning för att beskatta avstånd.
Ungefär samtidigt tillsatte samma regering en utredning om att införa en särskild ny beskattning för flygresor. Detta skulle skapa en förflyttning mot ett koldioxidsnålare samhälle i linje med klimatmål och internationella traktat. Flygskatteutredningen skulle se över detta och skapa ett förslag till ny beskattning.
Utredningen kom med sitt slutbetänkande och föreslog nivåer och regler för hur skatten skulle se ut. I insikt om verkligheten konstaterade dock utredningen själv: ”I uppdraget har inte ingått att bedöma lämpligheten i att införa en skatt på flygresor”.
Det är den lämpligheten som är regeringens ansvar. I brist på deras ansvar är det Riksdagens folkvaldas ansvar att inte bifalla illa underbyggda beslut.
Detta är nämligen inte annat än ett nytt förslag som ska beskatta avstånd. När vi människor och våra företag i länet reser, är det inte för att det är roligt att sitta i flygplan. Länets flygplatser är förbindelsen med omvärlden som gör det möjligt för oss att skapa vårt levebröd.
En ytterligare pålaga på avstånd står i direkt motsats med våra möjligheter att fortsätta utvecklas.
Med skatt är det så att den riktar sig mot ett bestämt intresse och fördyrar detta antingen med ett bestämt belopp eller med en andel. Skatt tar man ut antingen för att hämta in medel till det som bestäms är nyttigt, eller för att försöka ändra människors eller organisationers beteende. Med flygskatten sa regeringen att man skulle styra mot mindre utsläpp av koldioxid. Utredningen ger inte något som helst stöd för det, utan förordar en platt skatt för resor.
Skatten är konstruerad så att vi i Norrbotten ska stanna hemma mer och färre ska komma hit för att göra affärer eller turista. Det handlar inte om någonting som gör oss miljösmartare, om inte att stanna i sängen är det bästa miljövalet vi kan göra.
I världen reser vi mer, vilket gör att flygets andel av den totala mängden utsläpp ökar. Samtidigt utvecklas tekniken så att varje nytt enskilt flygplan släpper ut mindre både per kilometer och per passagerare.
Ville Regeringen då till äventyrs minska utsläppen utan att binda fast människor långt från huvudstaden med en passagerarskatt, skulle man tänkt annorlunda. Då skulle det handla om att öka andelen nya plan över det svenska luftrummet och att öka mängden biobaserade drivmedel för flyget.
Då skulle det krävas mod – eftersom flyget är en näring med stenhård konkurrens. Då håller det inte att tvinga svenska bolag, eller bolag som flyger i Sverige, att använda de äldsta maskinerna och minimera antalet flygrörelser. Då krävs en miljöpolitik som inte håller människorna kvar hemma eller på marken.
Med miljöfokus och med utveckling skulle satsningar istället vara omvända. För de pengar som nu ska flyttas från flygplatserna skulle man kunnat öka biobränsleandelen i flygbränslet till en tredjedel. Istället leder straffskatten till att bara det motsatta beteendet blir möjligt.
Naturligtvis slår detta hårdare på de minst lönsamma flyglinjerna, vilket gör att den regionalpolitiska effekten blir ännu sämre.
Vad gör då den ansvarige ministern, när argumenten tryter? Han byter bara argumentation och säger att skatteintäkten ska gå till småföretag under namnet skatteväxling.
Det råder åter dimma över de norrbottniska flygplatserna. Hoppas länets riksdagsledamöter kan använda sina tjänsteflygresor för att skingra den. Nu!