Skärpt straff för dieselsmugglare

Mannen har erkänt en ytterst liten del av det som åklagaren påstår att han gjort sig skyldig till.
Han påstår att han endast var bulvan och att han till och med hotats till livet för att förmås hämta dieseln i Finland och föra den till Sverige.
Telefonavlyssning
Han säger också att han inte haft någon vinst av affärerna med dieseln. Som bevisning har kammaråklagaren Aino Alhem bland annat telefonavlyssning, minnesanteckningar från tankstället i Ylitornio och bilder på tankbilar, ägda av den åtalade, när fordonen passerar gränsen mellan Sverige och Finland.
Aino Alhem hävdade, både i tingsrätten och i hovrätten att 37-åringen fört in totalt 779 257 liter diesel och att han för det ska dömas till tre års fängelse.
Tingsrätten ansåg att det i vart fall finns bevis som styrker att han har smugglat in 500 000 liter diesel och dömde honom till två års fängelse för olovlig förflyttning av punktskattepliktiga varor, grovt skattebrott och grovt bokföringsbrott. Tingsrätten beslutade också att åläggas mannen en företagsbot på 200 000 kronor.
37-åringen yrkar i hovrätten, via sin försvarare, advokat Jonny Johansson, att han ska frias.
Hovrätten gick på åklagarens linje och dömde mannen till fängelse i två år och sex månaders fängelse. Hovrätten anser att 37-åringen har smugglat in cirka 779 000 liter diesel men att han slipper betala en företagsbot på 200 000 kronor eftersom fängelsestraffet skärptes.
- Jag är nöjd med domen var gäller skuldfrågan men jag hade önskat ett annat utfall vad gäller företagsbotet, säger Aino Alhem.
Överklagar
37-åringens försvarare, advokat Jonny Johansson, var inte glad på torsdagen.
- Jag kommer att överklaga till Högsta domstolen, säger Johansson.
Även Skatteverket har satt klorna i Överkalixbon. Skatteverket kräver honom på drygt 3,3 miljoner kronor i uteblivna energi- och koldioxidskatter och dessutom påförs han drygt 300 000 kronor i skattetillägg.
Ytterligare två liknande fall har avgjorts i tingsrätten, båda med utdömda fängelsestraff. Hovrättens straffskärpning ses som en klar fingervisning till eventuella överklagande parter.