Riksdagen föreslås nu av justitieutskottet att säga ja till regeringens förslag om att skärpa straffen för brott i kriminella nätverk och vid kriminella uppgörelser. Syftet med lagändringarna är att markera allvaret i den här typen av brott och för att ge rättsväsendet utvidgade möjligheter att bekämpa gängkriminaliteten.
På regeringens hemsida kan man läsa att det dödliga våldet har ökat kraftigt. Regeringen vill nu skärpa lagstiftningen för att stärka kampen mot gängkriminaliteten.
I förslaget skärps bland annat straffen för grovt olaga tvång, olaga hot, rån och utpressning. Även straffet för narkotikabrott som tar sikte på försäljning skärps.
Enligt förslaget ska det också bli straffbart att involvera personer som är under 18 år i brott eller brottslig verksamhet. Dessutom införs en ny typ av straffskärpningsbestämmelse som tar sikte på våldsamma uppgörelser bland kriminella. Reglerna för obligatorisk häktning utvidgas och ska i framtiden gälla vid misstanke om brott med ett minimistraff om fängelse i ett år och sex månader eller mer, jämfört med tidigare två år eller mer. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2023.
Vi ringde runt till flera av länets mest framstående jurister, advokater, åklagare och domare för att få deras tankar om justitieutskottets förslag till regeringen.
Jonas Westerlund på advokatfirman Westerlund och Lundgren är kritisk mot förslaget.
– Mig veterligen finns det ingen forskning som stödjer att hårdare straff hjälper, säger Jonas Westerlund.
Han är dock bombsäker på en sak.
– Personalen på anstalterna, som redan i dag har en tuff arbetssituation, kommer med det här nya förslaget att få det ännu tuffare, ungefär som i vården.
Han säger dock att han förstår att regeringen vill komma åt skjutningarna och den organiserade gängbrottsligheten.
– Frågan är om hårdare straff hjälper.
Anna Bergström, chefsåklagare, är tydlig med att det hjälper åklagarmyndigheten och förenklar för förundersökningsledarna om man sänker den obligatoriska häktningstiden från 2 år till förslagna 1,5 år.
– I någon mån hjälper det oss eftersom vi då får längre utredningstid i och med att den misstänkte sitter häktad, säger Anna Bergström.
Hon säger också att hon har svårt att se hur längre straff avskräcker.
– Döms man dock till ett riktigt långt fängelsestraff, då begår ju inte den dömde nya brott under tiden som avtjänas. Men att längre straff avskräcker; det har jag svårt att se.
Magnus Ericsson, på Advokatfirman Kaiding, är tveksam till om det nya lagförslaget gör att det kommer att begås färre brott.
– Visst, dömde man till långa straff är det en annan sak. Då avhåller sig den dömde från brott under en längre period.
Anna Melander, advokat på Lundberg Åkerlund, är starkt kritisk mot förslaget.
– Regeringen har spårat ut rejält med sin nya politik. Hårdare straff håller ingen från gatan.
Hon anser också att kriminalvården kommer att få det tufft.
– Enormt tufft och förslaget kommer att bli enormt mycket dyrare. Det här är vansinne.
Benny Wernqvist, rådman Luleå tingsrätt, säger att allt tyder nu på att de redan fullsatta fängelserna och häktena kommer att fyllas ännu mer.
– Frågan är om strängare straff hjälper att få bukt på den grova brottsligheten? Hur som helst kommer vi att döma efter de nya lagarna.