Projektledaren Torbjörn Norén, VA-chefen Petra Wiklund och stadsbyggnadsnämndens ordförande Anja Johansson (S) tycker att det är på tiden att Råneå får bättre dricksvatten.
Dricksvattnet i Råneå är visserligen inte otjänligt, men kvaliteten varierar mellan årstiderna. De senaste åren har vi rapporterat om flera fall av missfärgning och dålig smak och lukt – och 2017 avråddes Råneåborna från att både duscha och dricka vattnet på grund av algblomning i vattentäkten Andträsket.
– Algblomningarna har drivit på beslutet. Det finns också en klimataspekt eftersom det är troligt att vi får ännu varmare vatten i framtiden, säger Petra Wiklund, Luleå kommuns VA-chef.
I framtiden ska Råneå i stället få sitt vatten från Lule älv och vattenverket i Gäddvik. På fredagen svetsades de första rören vid Rånekölen där arbetet med den nya dricksvattenledningen nu dragit i gång. Ledningen, som dras från Porsön via Rutvik till Råneå, ska vara klar 2028.
– Det här betyder jättemycket för Råneå. Irritationen över att vattnet inte smakar bra delar av året har varit stor. Nu säkrar vi högkvalitativt vatten, säger Anja Johansson (S), ordförande i stadsbyggnadsnämnden.
I framtiden får Råneåborna alltså samma dricksvatten som centrala Luleå.
Ledningen byggs i sex etapper och det är etapp fem – en fyra kilometer lång sträcka vid Rånekölen – som är först ut. På Rånekölen ska det också byggas en högvattenreservoar med en kapacitet på 1 200 kubikmeter vatten. Etapp fem anläggs i egen regi, medan det i övrigt kan bli en blandning av entreprenörer och egen regi.
Totalkostnaden – som finansieras via den kommunala VA-taxan och inte med skattepengar – är budgeterad till 225 miljoner kronor. Tidigare har vi rapporterat om en kostnad på ungefär 150 miljoner kronor, men siffran blir högre eftersom projektet nu även innefattar Rutvik.
– Det blir totalt sett billigare. Det är samhällsekonomiskt värt att göra så eftersom vi då frigör kapacitet i Gammelstad, säger Anja Johansson.
Det rör på sig. Magnus Johansson och Marcus Andersson, anläggningsarbetare vid Luleå kommun, jobbar med dricksvattenledningen till Råneå. 2028 ska den vara klar.
I samband med anläggningen av dricksvattenledningen kommer dessutom spillvattenkapaciteten mellan Björsbyn och Rutvik att förstärkas. Den stärkta VA-kapaciteten i Rutvik ska vara färdig 2023. Investeringarna ska underlätta exploateringar och göra det möjligt för Luleå att växa österut.
– I Rutvik kan man bygga ut mer och kanske Persön och Börjelslandet. Det beror på hur vi vill att Luleå ska växa.
Ska Luleå växa österut?
– Luleå ska nog växa åt lite olika håll. Vi vill att fler ska kunna bo utanför stan.
Ett möjligt orosmoln för projektet är de sulfidjordar som förekommer längs Norrbottenskusten. När sulfidjordar kommer i kontakt med syre och oxiderar kan pH-värdet sjunka drastiskt, vilket kan påverka omgivande vatten på ett negativt sätt.
– Stöter vi på sulfidjord får man ta hand om det enligt de regler som finns, säger projektledaren Torbjörn Norén.
Schaktfria metoder minskar projektets miljöpåverkan, säger Torbjörn Norén.
Ett sätt att undvika det är att stora delar av dricksvattenledningen ska anläggas med schaktfria metoder.
– Vi nyttjar det där det går. Då blir det nästan ingen miljöpåverkan.
Men varför ska Råneå få sitt vatten från Luleå när orten har en egen älv? Det finns flera skäl till det. Den främsta anledningen till att Råne älv aldrig varit aktuell som dricksvattentäkt är att vattnet helt enkelt inte är nog rent. Till skillnad från Luleälven, med vatten från fjällen, är Råneälven en skogsälv.
– Luleälven är dessutom utbyggd. Vattnet där är betydligt klarare, säger Petra Wiklund.
Dessutom finns en överkapacitet av processat vatten i Gäddvik.
– Nu utnyttjar vi det, säger Torbjörn Norén.