Petersen blev intervjuad i P4 Norrbotten under torsdagsförmiddagen. Ämnet var kultur – men övergick sedan till Luleboaffären.
Petersen var stenhård i sin kritik.
– Jag var kommunalråd i Luleå i elva år och har mycket bra insyn i Lulebo, ett bolag jag ägnat särskilt intresse. Och direkt jag såg vilka fastigheter som var aktuella för försäljning, vilka blev offentliga via en läcka, insåg jag att det här är en usel affär för Lulebo och en strålande affär för Rikshem.
Varför?
– För att Lulebo är på väg att sälja de hus som ger bolaget avkastning och pengar i kassan. Nästan alla sådana hus är på säljlistan nu. Herregud, ska man sälja bort det som ger Lulebo resultat? Jag får inte ihop ekvationen.
Att Lulebo sålde lägenheter även under Petersens tid anser han inte går att jämföra med den affär som nu är nära förestående.
– När vi sålde hade Lulebo 82 procent av beståndet. Vi tog beslut att det kunde minska till 70 procent. Då sålde vi hus som var i stort behov av renovering och på så sätt lät köparen ta det ansvaret. Nu gör man tvärtom. Det är en helt ny strategi. Man säljer det som köparen mest av allt vill ha. Och det som Lulebo mest behöver ha kvar. Alla som kan fastighetsaffärer ser detta.
Petersen fick frågan om hur hans partikamrater ser på att han uttalar sig i frågan.
– Det finns de som tycker att jag ska vara tyst. Denna tystnadens politik. Men om jag ser detta, att det är på väg att gå snett, ska jag sitta på Bryggargatan då och hålla tyst? Jag kan inte göra det. Ingen ska kunna säga: varför var det ingen som sa nåt?
– Alla i Luleå har relationer hit och dit, men jag står fri och är inte beroende av någon. Dessutom kan jag Lulebo bättre än de flesta.
Petersen vill att man drar i handbromsen och att det genomförs en ordentlig konsekvensanalys innan affären genomförs.
– Först en analys. Sedan ett beslut om den här affären ska genomföras. Sedan ska jag vara tyst. Men det är inte bara inom mitt eget parti det är tyst. Det hörs inte ett knäpp från de fyra allianspartierna. Det är stendött.