Många norrbottningar kanske främst kommer ihåg Maria Möller som den finska kvinna som bryskt förför Mikael Niemis alter ego under en spritfest i filmen Populärmusik från Vittula. Men Maria Möller är en artist och skådespelare med många ansikten. Eller röster rättare sagt.
Som Carolas, Ulla Skoogs, Regina Lunds eller kanske allra mest vår drottning Silvias. För trots att Maria Möller har en kraftfull egen stämma och att hon är en skolad mezzosopran så ger hon framför allt publiken prov på - att härmas.
Och hennes show växer ju mer personlig Maria Möller blir och när man får följa hennes musikaliska bana från discot i Drängsmark till de stora scenerna i Stockholm och Göteborg. Skickligt växlar hon mellan Tommy Körbergs underbett i musikalen Chess till Jennifer Rush och hennes lobotomerade framförande av Power of Love.
Men inget passar en Luleåpublik så bra som en parodi på en västerbottning. Och Maria Möller, ursprungligen från en by utanför Skellefteå, vet vad hon gör när hon inleder med en sur karaktär från vårt södra grannlän.
- Jag åkt te Visby men de va bara en massa kullersten. Å ruiner utan fönster. Sen skulle jag köp en schvart väska, men det blev en brun. Vad ska jag ha den till? Ska det va så här.
Responsen är direkt och hon har skickligt fångat sina åskådare i den näst intill fullsatta Stora salen. När hon lämnar plats för sin egen musik blir det mer finstämt. Och det är nog lite av Maria Möller som skapar de tvära kasten. Hennes huvud är fullt av röster och hon får konkurrera för att hennes egen ska få plats.