Det centrala avtalet, som skulle gått ut i mars, är uppsagt och just nu förhandlar Vårdförbundet med SKL (Sveriges kommuner och landsting) och Sobona (Kommunala företagens arbetsgivarorganisation) om ett nytt. Fackförbundets tyngsta krav är att de mest erfarna och kompetenta medarbetarna ska få betydande löneökningar.
– Vi är sedan flera decennier felaktigt värderade och vill få en injektion i vår löneutveckling, säger Camilla Eriksson Sundberg som är ordförande för Vårdförbundet i Norrbotten.
Läs mer: Yrkeskåren splittras: "Sorgligt"
Läs mer: 50 nya miljoner till sjuksköterskorna
10 000 kronor mer i månaden till den fjärdedel som kan sorteras under begreppet "särskilt yrkesskickliga" skulle enligt Eriksson Sundberg skapa en välbehövlig lönespridning mellan nyutexaminerade och erfarna specialister.
– Vi vill komma åt det här, det måste bli resultat.
Bland sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker – de grupper som organiseras av Vårdförbundet – är lönenivåerna förhållandevis låga med tanke på att det är legitimationsyrken där alla är akademiskt utbildade.
– I andra branscher premieras man om man har lång erfarenhet och hög akademisk kompetens. Jag förstår inte varför den kvinnodominerade välfärdssektorn ska vara ett undantag.
Alla regioner har svårt att rekrytera tillräckligt många sjuksköterskor. Vårdförbundet ser högre lön som ett sätt att komma till rätta med det.
– Sedan är det inte helt irrelevant att man även har goda arbetstider och god arbetsmiljö, men det ena kan aldrig utesluta det anda. Vill man att patienterna ska fortsätta få högkvalitativ vår är det här viktigt.
Samtidigt har regionerna ekonomiska bekymmer. Till exempel arbetar Region Norrbotten för att sänka den årliga kostnadsnivån med 300 miljoner kronor.
– Våra politiker måste se värdet i det här. Ett statligt ansvarstagande kan vara ett alternativ, säger Camilla Eriksson Sundberg.