"Vi vill gärna undersöka vidare hur vi kan använda självstyrande robotsystem i räddningsuppdrag. Jag skulle önska att framtidens robotar kan släcka bränder och leverera gasmasker till personer i gruvan. Allt för att göra arbetsmiljön i djupa gruvor säkrare", säger Björn Lindqvist.
"Drone alert. Alarming. Three, two, one."
Forskningsingenjören Ilias Tvetzidis från Luleå tekniska universitet håller i den rymdinspirerade nedräkningen. Vid tredje försöket lättar den specialutrustade drönaren som snarare kan liknas vid en flygande robot och försvinner in i en gruvgång för att undersöka förekomsten av gas.
– Självstyrande drönare kan öka säkerheten i gruvan och ger oss möjlighet att snabbt få en överblick. Det kan handla om en gasläcka, ett ras, en brand eller en annan typ av olycka, säger Magnus Brevemark, huvudprojektledare på LKAB.
Projektet har pågått i snart tre års tid. Det handlar om ett nära samarbete mellan forskargruppen inom robotik och AI vid Luleå tekniska universitet och gruvkoncernen LKAB.
På onsdagen presenterades lyckade resultat.
– 550 meter under marken har vi nyligen lyckats visa hur robotarna tillsammans kan utföra komplexa uppgifter i en otillgänglig och mörk miljö utan tillgång till GPS-system. Vi har också testat vår utrustning 1 400 meter under marknivån i den stora gruvan i Kiruna, berättar forskaren och projektledaren Björn Lindqvist vid LTU.
När drönaren är fullt utrustad kan den kosta uppemot 75 000 kronor. "Vi har sex stycken på LTU som vi byggt själva i vår verkstad", berättar Björn Lindqvist, forskare inom robotik och artificiell intelligens.
"LTU:s forskningsresultat ser riktigt bra ut", anser Magnus Brevemark som är huvudprojektledare i LKAB-ledda initiativet SUM (Sustainable underground mining).
"Jag är väldigt, väldigt stolt över hela forskningsgruppen inom robotiken", förklarar LTU-professorn George Nikolakopoulos som hoppas att gruppen ska växa till uppemot 50 personer fram till i slutet av nästa år.
Forskningsingenjör Ilias Tevetzidis visade på onsdagens pressträff i Luleå hur de autonoma drönarna på egen hand kan undersöka gruvgångar.
När drönaren är fullt utrustad kan den kosta uppemot 75 000 kronor. "Vi har sex stycken på LTU som vi byggt själva i vår verkstad", berättar Björn Lindqvist, forskare inom robotik och artificiell intelligens.
Med hjälp av självstyrande flygande robotar är det möjligt att snabbt få överblick på en krissituation i gruvan. Det kan handla om gasläcka, ras eller en brand.
I Kiruna ligger LKAB:s testgruva. Den kallas Konsuln och skapar en möjlighet att testa ny utrustning, nya brytningsmetoder och bedriva forskning parallellt med toppmodern gruvbrytning. I testgruvan bryts cirka två miljoner ton järnmalm om året.
I dag pågår nio forskningsprojekt inom LKAB.
George Nikolakopoulos, professor i robotik och artificiell intelligens, betonar att tillgången till testgruvan och den underjordiska laboratoriet i Mjölkuddsberget är nyckeln för att nå världsledande forskningsresultat.
– Tack vare universitetets nära samarbete med industrin har vi tidigt fått möjlighet att gå från testmiljö och ut i verkligheten. Det är ett lika stort steg att gå från metod till labbtest som det är från labbmiljö till tester i verkligheten. Vi hade aldrig kunnat göra så här avancerade tester utan samarbetet med industrin.
Samarbetet löper ut i höst i år, men det finns ett ömsesidigt intresse för en fortsättning.
Robotikforskningen vid LTU kan bli en betydande del av LKAB:s framtidsvision om att bryta järnmalm på större djup i framtiden. Koncernen siktar på att sätta en ny standard för gruvproduktion till 2030, där målet är en säker, koldioxidfri, digitaliserad och autonom gruva.