Autism- och Aspergerförbundet har följt skolsituationen för elever med autism sedan 2007 och deras senaste skolenkät visar att sex av tio elever inte får tillräckligt stöd i skolan, åtta procent får inget stöd alls.
– Skolsituationen för elever med autism är väldigt allvarlig, säger Hanna Bastrup, samordnare i förbundet.
Astrid Sundström Lindström är sekreterare i Autism- och Aspergerförbundet i Norrbotten.
– Skolpersonalen kan säga: "Nog fungerar det bra", men det gör det inte för när barnen kommer hem är de totalt slut. När de sedan kommer upp i femman sexan slutar de att vilja gå till skolan.
Luleå kommun har tidigare kritiserats av Arbetsmiljöverket för att stödet till elever med särskilda behov brister och Skolinspektionen fick in tio anmälningar gällande skolor i Luleå kommun under 2021. Fem av ärendena handlar om brist på stöd och anpassningar.
Nu går Autism- och Aspergerförbundet ut med tre konkreta förslag till Norrbottens skolpolitiker för att skapa bättre förutsättningar i skolan för barn med autism.
Enligt skollagen, har varje elev som befaras att inte nå kunskapskraven rätt till extra anpassningar eller särskilt stöd och det är skolans rektor som ansvarar för att elevens eventuella behov av stöd utreds.
Första förslaget handlar om utbildning till rektorer för att de ska kunna organisera, planera och resursfördela rätt stöd till eleverna.
– Det behövs ständig utbildning uppföljning hos all personal på skolan, inte bara lärarna. Grundproblemet som förstärker det hela är att det finns för få specialpedagoger och för få lärare, säger Astrid Sundström Lindström.
Det andra förslaget till skolpolitikerna är att säkerställa att elever som behöver stöd, får rätt sådant.
Extra anpassningar är stödinsatser i den normala undervisningen och om dessa inte räcker till, har eleven rätt till särskilt stöd, exempelvis anpassad studiegång eller enskild undervisning. Det särskilda stödet ska dock så långt det är möjligt, ges i den gemenskap eller gruppering där eleven normalt ingår.
– Den här inkluderingstanken är fin på sitt sätt men det blir ingen lyckad inkludering för elever som inte klarar av situationen, säger Astrid Sundström Lindström som vill understryka att det finns skolor och klasser där det fungerar väldigt väl men även där det inte gör det.
Istället vill Autism- och Aspergerförbundet i sitt tredje förslag, att man fokuserar på att bygga "autismvänliga skolor", som de menar gynnar alla.
Astrid Sundström Lindström var med och startade Kryddgården i Boden, en särskild undervisningsgrupp för elever med autism och lade stor vikt vid att utforma en studiemiljö med bland annat så få ljud- och ljusintryck för eleverna som möjligt.
– Där fick vi inbyggda lampor i taket istället för lysrör och väggar, golv och tak som var ljuddämpande, till och med gardinerna var det.
Men enligt henne behövs mer än fysiska anpassningar för att elever ska få rätt förutsättningar i skolmiljön och menar att ibland kolliderar elevernas svårigheter med varandra.
– Vissa behöver hjälp med att fokusera och framförallt slippa vara den som stör alla andra. Barn är rörliga, inget är av illvilja. Varje elev ska gå genom skolan som en hel människa, säger Astrid Sundström Lindström.