– De ser oss som en belastning, det här är bestämt i förväg, säger Britt Bernhardsson, PRO Hertsön.
I kommunala pensionärsrådet (KPR) är det tänkt att frågor som rör den äldre delen av befolkningen ska belysas. PRO-medlemmarna Hans Roslund, Britt Bernhardsson, Sven-Erik Ronnebjer och Sven Eric Sterner har förhoppningen att rådens roll ska stärkasi framtiden. Som remissinstans skulle ärenden som berör äldre gå via rådet som dessutom skulle få ta del av arbetsmaterialet innan beslut tas.
– I dag kommer vi in för sent många gånger, säger Sven Eric Sterner.
– Den här gången inte alls, säger kvinnan i sällskapet.
PRO:arna påpekar att de i KPR företräder 20-25 procent av befolkningen i Luleå.
– Kommunen tillvaratar inte kompetensen som finns i KPR, fortsätter Sterner.
Hans Roslund fliker in:
– Det är frustrerande att man inte tar tillvara de kunskaper som finns hos pensionärsorganisationerna.
Missnöjet är alltså stort när det gäller inriktningsbeslutet som innebär att framtidens mat ska lagas i Öjebyn. Den nedkylda kosten, 12 600 portioner i veckan, ska sedan transporteras till Luleå för omlastning innan den körs ut till boenden och till dem med hemtjänst.
Hans Roslund anser att det finns brister i underlaget. Finns det kök som hade kunnat passa för tillagning i kommunen? Vad hade kostnaden för ombyggnationer landat på etcetera...
Han pekar på det olyckliga i att belasta miljön med lastbilstransporter. Och pekar på lösningen som väldigt sårbar.
– Vi blir beroende av en anläggning sex mil bort. Varifrån ska maten tas om något händer där? Det är mycket som inte känns övertänkt.
Britt Bernhardsson betonar att maten är viktig för åldringar. Och att det i många fall handlar om frukost samt två mål.
– Underlaget är styrt, säger hon och tror att en lokal produktion hade kunnat leda till fler jobb.
PRO:s inställning är att åldringar ska erbjudas varm mat, alltså inte kylda måltider som sedan värms upp.
Att de inte fått information under vägen är något som retar dem. På de 15 månader som återstår av nuvarande avtal hinns det inte med de omfattande renoveringarna som skulle krävas av köken i Luleå.
– Tillagning hade kunnat ske på Klockarängen och/eller Södra Örnässkolan, säger Hans Roslund och tillägger att KPR numera känns som ett spel för gallerierna.
Han hade hellre sett att de styrande redan från början lagt pappren på bordet.