"De styrande har överlämnat landsbygden helt till sig själv. Det måste till exempel finnas kvar skolor i byarna. Utan skolor och service blir det bara ”gammelfolk” kvar i byarna," säger Bo Larsson, 78 år, SD:s förstekandidat i Luleå.
SD:s framgångsvåg sköljer över hela Norrbotten, så även i Luleå. Partiet ökade med cirka tre procentenheter till närmare 10 procent, och fick två ytterligare mandat i kommunfullmäktige.
Och deras starkaste väljarfästen finns tveklöst i byarna. SD fick över 16 procent i kommunvalet i valdistriktet Niemisel-Prästholm medan exempelvis villaidyllen i Rutvik är ett annat typexempel, där partiet mer än dubblerade rösterna från cirka 5,8 procent till 11,7 procent i höstens val.
Bo Larsson, den avhoppade moderaten och Luleås förre stadsarkitekt som numera är SD Luleås förstekandidat, är inte överraskad.
– Jag har mött så mycket folk i valrörelsen som tycker att det vi gör är bra. Folk på landsbygden vill att vi ska ”röra om” och jobba på allvar med de sakfrågor som är bekymmersamma nu.
Han beskriver de gångna årens politik som ett svek mot väljarna i byarna.
– De styrande har överlämnat landsbygden helt till sig själv. Det måste till exempel finnas kvar skolor i byarna, något som de regerande i Luleå inte alls har tyckt tidigare.
Larsson hänvisar till folkomröstningen om skolan, då drygt 21 000 medborgare – 91 procent – röstade mot den pågående nedläggningen av skolorna och förskolorna.
– Om drygt 90 procent ansåg att skolpolitiken var fel, då finns också ett tydligt önskemål om att vi politiker måste satsa mer på landsbygden och skapa bättre förutsättningar att bo där. För utan skolor och service blir det bara ”gammelfolk” kvar i byarna.
"Vi vill sänka arbetsgivaravgifterna och stärka upp reseavdragen, vilket gynnar både bönderna och åkarna i byarna. Jag är egenföretagare själv och vet hur tufft det är att verka på landsbygden nu", säger SD:s andranamn Ingrid Vesterlund, som tidigare var förtroendevald för Centerpartiet.
Ingrid Vesterlund, partiets andranamn, ser andra bakomliggande faktorer till att SD gick så kraftigt framåt på landsbygden i Luleå. Under de många väljarsamtalen vid valstugan längs Gågatan återkom framförallt två avgörande plånboksfrågor som enligt henne gynnade SD.
– Det mest akuta i valrörelsen var energifrågan och bränslepriserna. Många, inte minst yngre väljare, beskrev hur dyrt det har blivit att tanka.
Och partiets valbudskap om lägre drivmedelspriser gick hem i byarna.
– Vi vill sänka dieselpriset med tio kronor vid pump och sex kronors sänkning för bensinen, bland annat genom att ta bort reduktionsplikten helt, eller i alla fall ta ner den till ett minimum, säger Vesterlund.
– Miljöpartisterna i Stockholm kan nyttja bussar var tionde minut och åka tunnelbana, men såna förutsättningar finns inte i byarna i Luleå, där bilarna verkligen behövs, säger Bo Larsson.
Vid valet 2018 röstade 5,8 procent på SD i villaidyllen Rutvik utanför Luleå. I årets val stärktes väljarstödet i byn till 11,7 procent.
Debatten om reduktionsplikten – de tvingande kraven på att blanda ut biobränsle i bensin och diesel – visade också på en tydlig skillnad mellan SD och C, som tvärtom ville slå vakt om den klimatåtgärden.
Noterbart är att den historiskt landsbygdsvänliga C backar i väljarstöd i flera av Luleås byar, som i SD-fästet Rutvik där partiet tappade över tre procentenheter ned till 10,25 procent.
– C har ju blivit ett ”stadsparti”. Tidigare, när de hette Bondeförbundet, var de mycket mer tydliga i landsbygdspolitiken. Vi kan mycket väl ha tagit många av deras väljare, säger Bo Larsson.
Men även andra vallöften från SD var tydligt riktade mot de fordonsberoende väljarna på landsbygden.
– Vi vill ju sänka arbetsgivaravgifterna och stärka upp reseavdragen, vilket gynnar både bönderna och åkarna i byarna. Jag är egenföretagare själv och vet hur tufft det är att verka på landsbygden nu, säger Ingrid Vesterlund som tidigare var förtroendevald för C men blev politisk vilde.
Bo Larsson är samtidigt övertygad om att SD gynnades av Sjukvårdspartiets totala genomklappning i såväl regionen och i länets kommuner. SJVP åkte ut ur kommunfullmäktige i Luleå efter ett ras från drygt 4,5 procent ned till 1,8 procent.
– Många borgerliga väljare har röstat på oss. Föreningsfolk och annat ”vanligt” folk, inga extremister åt vare sig vänster eller höger. Unga proteströstar på oss också, för att inte göra som deras föräldrar gjorde. Det tycker jag är bra, säger Bo Larsson.
"Jag röstade inte på SD, snarare åt andra hållet. Men jag tror att SD vinner på att de andra partierna inte vill prata med dem. När över 20 procent röstar på SD i riksdagvalet, måste ju övriga partier acceptera det”, säger Ove Pekkala, 81 år, boende i Rutvik där SD dubblerade väljarstödet i höstens kommunval.
I ett av villakvarteren i Rutvik möter vi en av de boende, den 81-årige Ove Pekkala, som flyttade hit omkring 1980 och beskriver ett pågående generationsskifte i bygden, som lockar alltfler barnfamiljer.
Han menar att många numera röstar på SD som en ren protest i missnöje mot S, även om de inte alltid känner till partiets valprogram.
– Jag tror att SD vinner på att de andra partierna inte vill prata med dem. När över 20 procent röstar på SD i riskdagvalet, måste ju övriga partier acceptera det.
"Många på landsbygden sympatiserar med SD. Det finns ett utanförskap, med större skillnader mellan stad och landsbygd, och det antar jag att SD vinner på”, säger Rutviksbon Erik Eriksson, 45 år.
Rutviksbon Erik Eriksson, 45 år, har själv vuxit upp i inlandet och känner väl till att många där sympatiserar med SD.
– Det finns ett utanförskap, med större skillnader mellan stad och landsbygd, och det antar jag att SD vinner på, säger han.