Sandöleden för grund
Landhöjningen kostar pengar. Sandöleden har blivit 40 centimeter grundare efter 45 år och måste muddras för att fartygen ska kunna gå med full last.- Muddrar vi inte måste fartygen läktras, säger Jeanette Lestander, som leder muddringsprojektet.
Två stora enskopeverk krävs för att återställa seglingsdjupet i Sandöleden.
Foto:
- Vi har fem-tio fartyg som varje år måste läktras innan de kan gå in på Sandöleden. Det jobbet att flytta last från ett fartyg till ett annat tar varje gång tre dagar och kostar 1,6 miljoner kronor, säger Jeanette Lestander.
Panmax-standard
Ett alternativ till läktring är att fartyg med kollast först går in till Oxelösund och lättar på lasten eftersom där också finns ett koksverk.
I en förstudie undersöks möjligheterna att åter få Sandöleden så djup att den klarar fartyg av så kallad Panmax-standard.
Det är fartyg på cirka 65 000 ton, 294 meter långa, 32 meter breda och med 12 meters djupgående. Det är just dessa mått som Panamakanalen klarar.
Förstudien har också tittat på ett andra alternativ där leden skulle klara fartyg av Baltic sea max-standard. Då handlar det om 210 000-tonnare, dubbelt så breda och med 15 meters djupgående.
Billigare alternativet
En muddring som ger Panmax-standard beräknas kosta cirka 140 miljoner kronor. Prislappen för att klara Baltic sea max är helt annorlunda: 2 miljarder kronor.
- Kunderna ser inget behov av en farled som klarar Baltic sea max, säger Jeanette Lestander.
Hamnstyrelsen har också fattat beslut om att gå vidare med det billigare alternativet och återupprätta det 12,2 meters djup som Sandöleden hade när den var ny i början av 1960-talet.
Det enda som skett under de snart 50 åren är att farleden breddats vid Klubbnäsgenombrottet.
Så det som gäller för mudderverken är att äta sig ner 1,2 meter i botten på farleden för att säkra tillräckligt seglingsdjup de närmaste 30 åren. Det handlar om 700 000 kubikmeter massor.
- Massor som lämpar sig för att göra ny mark lägger vi i det vi kallar Skvampen, den sista ofyllda delen av det som skulle bli Stålverk 80-tomten.
Och det gamla Stålverk 80-projektet går igen också på annat håll i muddringsprojektet.
- Det som inte kan användas till ny mark planerar vi att lägga i de djupa hålor som skapades vid Vitfågelskär där bottensand hämtades för Stålverk 80-tomten, säger Jeanette Lestander.
Även om förstudien är klar så återstår mycket innan de två enskopeverken och borrplattformen kan sättas i arbete på Sandöfjärden och ut mot Vitfågelskär.
- Det kan ta ett par år innan vattendom och tillstånd är klara. I allra bästa fall kan vi komma igång 2011 men det är en optimistisk bedömning. Om inte muddringen visar sig bli för omfattande klaras muddringen under en isfri säsong, säger Jeanette Lestander.
"Jättespännande jobb"
Vad kommer då allmänheten att märka av muddringen? Buller från de två enskopeverken och borrplattformen och dunder när berg sprängs.
- Det blir grumligare vatten under muddringen, men jag tror inte allmänheten kommer att störas. Vattnet strömmar ju ut till havs och det för bort grumlet, säger Jeanette Lestander.
Hon gillar det nya arbetet på hamnkontoret, att hon fick gå direkt till botten med sjöfarten.
- Ett jättespännande jobb. Tidigare projekterade jag rondeller på tekniska förvaltningen.
Så jobbar vi med nyheter