"Kommunjuristen har inte ens varit och sett hur matsalen ser ut, så därför känns detta som en ren pappersprodukt. Vi har inte fått någon form av konsekvensanalys från kommunens sida heller", Magnus Selberg, vd för Nya Läroverket.
Ända sedan Nya Läroverket Bergviken (NLV) startade verksamheten i gamla Midskogsskolan år 2006 har friskolan betalat för den kommunala bespisningen i matsalen, som även nyttjas av Montessoriskolan.
Men nu har kommunen kommit fram till att matavtalet strider mot lagstiftningen rörande Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, som i korta drag innebär att kommunen inte får sälja tjänster på en marknad där privata aktörer verkar.
Följden blir att friskolan inför kommande hösttermin måste börja köpa in skolmat från ett externt cateringföretag, vilket möter kritik från NLV:s skolledning.
– Jag har ingen förståelse för detta. Det kan inte bli bra för någon, vare sig för barnen eller för personalen, säger Magnus Selberg, Nya Läroverket.
Drygt 730 grundskoleelever – 430 från NLV och cirka 300 från Montessori – lunchar i matsalen i dag, vilket gör lösningen unik i Luleå. Övriga friskolor, inklusive NLV:s verksamheter på Bergnäset och i Svartöstaden, får skolmaten levererad från privata cateringföretag.
Och Selberg menar att den gemensamma bespisningen har fungerat väl genom alla år.
– Vi har ett jättebra samarbete med Montessori, delar fastigheter, skolgård och matsal, och hjälps åt med många saker i en symbios.
"Det här är en fråga för barn- och utbildningsnämnden. Vi förstår inte alls vinningen i detta", säger NLV:s verkställande direktör Magnus Selberg.
Han vill understryka att missnöjet inte handlar om att NLV drabbas av fördyringar i och med att de tvingas köpa in skolmat från en privat aktör.
– Det skiljer bara cirka två kronor per elev och dag, så det är ingen stor ekonomisk fråga för oss, säger Selberg och jämför med kostnaderna för maten på NLV:s två övriga grundskolor.
Men en separerad bespisning innebär andra praktiska problem.
– I så fall måste vi bygga upp en egen servering i matsalen, med varmvattenbad och egna salladbufféer som tar en massa yta i anspråk. Dessutom ska det alltså sitta elever från respektive skola och äta helt olika maträtter, vilket blir tråkigt för barnen.
I dag äter de cirka 430 eleverna från Nya Läroverket Bergvikens samma mat – och i samma matsal – som kommunala Montessoriskolans 300 barn.
Detta kan skapa en känsla av orättvisa bland eleverna, enligt Selberg, om exempelvis hamburgare serveras i en del av matsalen, medan den resterande delen får en fiskrätt.
– Sämre både för våra och Montessoriskolans barn, dessutom rörigt för personalen.
Han kritiserar även förvaltningen, med skolchef Maarit Enbuske, för att ha varit dåliga på att involvera NLV i processen.
– Det underliga är att vi inte har fått prata med kommunjuristen, trots att vi har bett om det. De har inte ens varit och sett hur matsalen ser ut, så därför känns detta som en ren pappersprodukt. Vi har inte fått någon form av konsekvensanalys från kommunens sida heller.
Ända sedan Nya Läroverket Bergviken (NLV) startade verksamheten år 2006 har friskolan betalat för den kommunala bespisningen i matsalen, som även nyttjas av Montessoriskolan.
NLV har kontaktat Konkurrensverket om kommunens beslut och Selberg menar att det går att tolka konkurrenslagen annorlunda, då det finns en skrivning om att kommuners matförsäljning ändå kan få fortgå i "...förfaranden som är försvarbara från allmän synpunkt".
– En solklar grund för såna undantag, då frågan ligger i allmänhetens intresse.
Magnus Selberg hoppas därför att NLV kan diskutera ärendet vidare med skolchefen, kommunjuristen och Montessoriskolans rektor, i hopp om att kommunen ändrar uppfattning, men han menar också att ärendet borde lyftas till skolpolitikernas bord.
– Det här är en fråga för barn- och utbildningsnämnden. Vi förstår inte alls vinningen i detta, säger NLV:s verkställande direktör.