Så växer det i vikarna längs kusten

Mångfalden är lika viktig under ytan som på land. Det menar Petra Pohjola och Linnéa Bergdahl, Länsstyrelsens marinbiologer, som undersökt växter i 129 vikar från Haparanda i norr till Jävre i söder.

Vid älven finns bland annat slinke, en kransalg som är känslig för övergödning och därmed visar på bra vattenkvalitet.

Vid älven finns bland annat slinke, en kransalg som är känslig för övergödning och därmed visar på bra vattenkvalitet.

Foto: Stina Brolin Bergman

Luleå2019-10-08 07:52

De ska precis presentera sitt projekt som gått ut på att undersöka de grunda vikarna vid kusten i vårt län. I tre år har de varje sommar med kanot, båt, paddelbräda eller snorkel skärskådat 129 grunda vikar med medel beviljade av Havs och Vattenmyndigheten. Helt enkelt gjort en karta över de mest skyddsvärda vikarnas växtlighet under vatten.

– Vet vi inte vad som finns, vet vi inte vad vi ska skydda och vill vi ha fisk i framtiden så behöver vi mångfalden, säger Linnéa Bergdahl, marinbiolog vid Länsstyrelsen i Norrbotten.

– Vi vet egentligen väldigt lite om de här områdena och då känns det galet att fylla ut, muddra, exploatera eller bygga pirer. Nu har vi fått jättemycket information om områden vi inte visst ett dugg om, fortsätter hon.

Att man inte undersökt kusterna under vatten tidigare kan bero på att vi länge sett havet som något outtömligt runt om i världen, men att det synsättet håller på att ändras. För att välja ut vikarna har de tittat på flygbilder och valt ut de som de anser vara mest skyddsvärda.

De har hittat både hotade arter och invasiva arter i sina studier av kärlväxter som lever sitt liv under vattnet. Från strandkanten ner till fem meters djup, ibland att likna vid en djungel med växter upp till två meter höga.

– De här områdena med mångfald av växter är jätteviktiga för fiskar som leker, säger Petra Pohjola, utbildad till marinbiolog i Helsingfors.

Hon tar fram en bild som visar den gröna djungel man har upptäckt. Växtligheten gör också vattnet renare eftersom växterna binder sediment.

Smalvattenpesten är en växt de hittat, en invasiv art som kan breda ut sig. Den har inte varit så vanlig norrut tidigare men finns nu i vissa områden.

– Tar den över kväver den andra växter och i Finland har de ännu inte sett till den, förklarar Petra Pohjola.

De har dessutom ett samarbete med Finland om att samordna data för att se var längs Bottenviken de höga naturvärdena finns. De kartor som nu tagits fram ligger på Länsstyrelsens hemsida där områdena är markerade med orange, en klassning i tre steg och med beskrivningar av varje vik som undersökts.

Kunskaperna är också viktiga enligt länsstyrelsens experter för att kunna studera vad som händer när klimatet förändras och vattnet blir varmare och mindre bräckt på grund av mer regn och en ökad avrinning från land.

Nu ska kunskaperna föras ut till företag och kommunernas tjänstemän som ska fatta beslut om bygglov, muddring och annat.

– Fick vi mer pengar skulle vi kunna undersöka skärgården också, säger Linnéa Bergdahl.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om