Från morgon till kväll arbetar spannmåls- och skogsbonden Tommy Andersson tillsammans med sina söner Daniel och Simon Andersson på åkermarkerna i Unbyn. Mellan klockan sju på morgonen till sju på kvällen plöjer Tommy Andersson gräs. Sönerna tar sedan och samlar ihop gräset med hjälp av en maskin som plastar in det till höbalar. Höstens våta marker i kombination med den heta sommaren har påverkat skörden negativt.
– I år verkar det inte bli mer än tio balar per hektar. Förra året fick vi mellan 15-20 balar per hektar, säger Tommy Andersson.
De planerar att plöja och skörda 350 hektar med gräs, havre och korn på drygt två veckor.150 hektar brukar han och säljer själv och resterande gör han åt en annan bonde i grannbyn som har dikor.
– Jag skickade en långtradare med 44 höbalar till en dikobonde i Örnsköldsvik i går.
250 hektar är bara gräs och hälften av det är borttingat till hästägare och djurbönder från Luleå upp mot Kalix.
Lantmännens riksförbunds skördeprognos för spannmål, oljeväxter och trindsäd, visar i år på totalt 4,2 miljoner ton för den svenska skörden. Det är den lägsta siffran sedan 1992 och är 2,3 ton mindre än ifjol. Konsekvenserna, enligt Lantmännen, blir att Sverige inte kommer att klara av att vara självförsörjande på spannmål. I stället kommer vi behöva importera viss spannmål. Lantbrukarna i Norrbotten är dock rätt skonade.
– Det är bara att acceptera. Vi här uppe är inte så speciellt utsatta, inte som i södra Sverige. Jag har ju sett på tv att ängarna där nere är helt sönderbrända men här är det fortfarande grönt och fint.
Det är inte särskilt vanligt med köttbönder i Norrbotten, berättar Tommy Andersson. De flesta är som han, spannmålsbönder under sommarhalvåret samt skogsbonde under vintern. På hösten är det normalt dags att skörda spannmålen men sist gick det inte. Med risk att växterna möglar när de lagras måste vattenhalten vara runt 14 procent.
– I höstas var vattenhalten 30 procent. Det blir alldeles för blött för att både skörda och lagra.
Det gav också konsekvenser för vårens skörd.
– I våras plöjde jag 70 hektar helt bortkastat.
Tommy Andersson har inga djur men befarar att priset på foder kan gå upp och att det kommer slaktas en hel del i landet.
– Säg att du har mycket djur så har du bara hälften av foder för djuren under hösten och vintern.Då måste du köpa foder och i värsta fall måste du slakta. Om halva Sveriges djurbesättningar måste slaktas bort hamnar vi i ett konstigt läge framöver. Det är svårt att säga vad som händer men priserna kan ju gå upp.