Så ska Luleå stoppa bluffanställningar

Chefen anställde släkt och vänner, som aldrig dök upp på jobbet men som kvitterade ut löner på miljonbelopp. Det avslöjades för fyra år sedan. Nu har Luleå kommun ändrat rutinerna för att förhindra en upprepning.

LULEÅ2009-11-10 06:00
Redan 2002 avslöjades att den kvinnliga arbetsledaren förskingrat 160 000 kronor från kommunens personalbutik i Råneå och fyra äldreboenden.
Dåvarande socialchefen Britta Wallgren lät bli att polisanmäla. I stället träffades en uppgörelse där kvinnan sade upp sig och återbetalade pengarna.
Dagsböter
När inte kommunen gjorde någon polisanmälan, gjorde en kommunmedborgare det. Kvinnan dömdes till villkorlig dom med dagsböter, men fick också en månads fängelse för grovt rattfylleri.
Ingen visste då att den kvinnliga arbetsledaren hade sin pojkvän, sin mamma, en manlig bekant och en väninna som kommunalt anställda. De arbetade inte, en av vännerna satt för övrigt i fängelse, men deras löner kostade Luleå kommun sammanlagt 1,5 miljoner kronor.
Bluffanställningarna avslöjades först sedan mamman till arbetsledarens pojkvän ringde kommunjuristen Eva Beselin och berättade att sonen upptäckt att han helt ovetande varit anställd av Luleå kommun utan att han satt sin fot på arbetsplatsen.
Socialförvaltningen har nu, fyra år efter avslöjandet, nya rutiner som ska förhindra bluffanställningar. Ledamöterna i socialnämndens allmänna utskott får i dag en redovisning av hur kontrollerna ska ske.
Arbetsrutinerna för enhetschefernas registrering av anställning i personalsystemet Personec har kartlagts och analyserats.
Avstämning
Innan någon får rätt att anställda sker en utbildning i regler och rutiner. Det ska också finnas en klar delegation i personalsystemet. Vid den årliga löneöversynen ska också en avstämning ske av personal och lön.
Socialförvaltningen pekar också på att vid schemaläggning som sköts av baspersonalen blir det en ytterligare kontroll av att personen existerar. Förvaltningen anser med detta att det är tillräckligt för att nya bluffanställningar inte ska kunna genomföras.
Inför rättegången mot den kvinnliga chefen och kontakter med åklagaren "glömde" kommunen att kräva tillbaka pengarna, sammanlagt cirka en miljon kronor. Kommunen måste därför driva en särskild skadeståndsprocess mot kvinnan.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om