Stefan Stridsman är verksamhetschef inom kompetenscentrum rehabiliteringsmedicin. Han ansvarar för den rehab som patienter med corona får på Sunderby sjukhus.
– Det finns egentligen inget specifikt program för rehabiliteringen av covid-19-patienter. Istället har region Norrbotten organiserat rehabiliteringen utifrån tre olika nivåer där det bestäms vart man får rehabiliteringsvård baserad på hur vilka behov patienten har, säger han.
Funktionsförmågan syftar i detta fall på den förmåga patienten har att klara av vardagliga uppgifter.
Nivå 1: Personer smittade med corona med lättare symptom rehabiliteras på vårdcentral och i hemmet. Covid-19 har i detta fall påverkat funktionsförmågan i mindre omfattning.
Nivå 2: Personer som vårdats på sjukhus, antingen på IVA eller vanlig vårdavdelning. Covid-19 har i detta fall påverkat funktionsförmågan lätt/måttligt. Rehabiliteringen sker på öppenvård, eller slutenvård länsdelssjukhus.
Nivå 3: Personer som vårdats på sjukhus, vanligtvis på IVA. Covid-19 har haft kvarstående stor eller mycket stor påverkan på funktionsförmågan. Rehabilitering sker vid specialisterehabilitering öppenvård eller slutenvård rehabiliteringsmedicin, Sunderby sjukhus.
– Sunderby sjukhus är det enda sjukhus i länet som har rehabilitering för nivå tre. Därför skickas ibland patienter från andra delar av Norrbotten hit, säger Stefan Stridsman.
En orsak till att patienter som drabbats hårt av viruset måste få så krävande rehabiliteringsvård är den långa respiratortiden och nedsövningen som krävs för vissa patienter. Ju längre patienten har legat på IVA och i respirator, desto längre brukar rehabiliteringen ta.
Rehabiliteringen börjar oftast direkt efter att patienten har blivit väckt. I samband med den effekt viruset har på lungor och andning är det viktigt att kroppen kommer i rörelse så fort som möjligt.
– Att sitta och stå är den bästa andningsträningen, berättar Stefan Stridsman.
Fysioterapeuter är viktiga i arbetet med patientens mobilitet, rörelse och balans och har ansvar över patientens fysiska förmåga. Gradvis ökar belastning och intensitet på rörelserna. Det kan börja med att träna på att ta sig från liggande till sittande till att sätta sig upp i sängen, ställa sig upp och sedan gå. Allt beroende på patientens ork och fysiska förmåga.
Beroende på den vård som patienten kräver i samband med eftervård av covid-19 kallas olika yrkesprofessioner in vid behov.
Kuratorer kallas ibland in då patienter efter långvarig mekanisk ventilation och nedsövning kan uppleva saker som ångest, depression, existentiella frågor samt tecken på PTSD, posttraumatiskt stressyndrom.
Rösten kan påverkas efter att patienten har haft en syresättande slang i halsen, då finns logopeder som också har i uppgift att hjälpa patienten att svälja och andningsträna.
Dietister kan kopplas in i samband med viktras i relation med antingen inläggning eller sjukdomen i sig, kroppen behöver även vänja sig vid mat efter nedsövning.
– I slutändan har vi svårt att fastställa vad de långsiktiga konsekvenserna av covid-19 är eftersom vi inte har kommit dit än. Covid-19 är en så pass ny sjukdom och det svårt att veta hur den beter sig. Behandlingsmetoder och strategier utvecklas även fortfarande. För att skapa bästa rehabiliteringen tar vi därför råd från experter, jämför behandlingsmetoder och utgår ifrån socialstyrelsens kunskapstöd, säger Stridsman.