Direkt efter beskedet att Donald Trump blir USA:s nye president faller världens börser.
– Framförallt har det att göra med osäkerheten. Vi vet inte riktigt vilka beslut som kommer att fattas och hur politiken kommer att föras. Följer han sin mera isolationistiska linje där han vill stänga USA och rulla tillbaks globaliseringen får det helt klart effekter på Sverige och omvärlden, säger Simon Matti, statsvetare vid Luleå tekniska universitet.
Hur kan Norrbotten påverkas?
– Framförallt i ett ekonomiskt perspektiv. Vi är exportberoende och handelsberoende. Med ett USA som sluter sig inåt och inte vill delta i den globala handeln på samma sätt är det klart att det får effekter.
Samtidigt är USA en konkurrent till Sverige på vissa exportmarknader.
Kan det rent av gynna vissa Svenska företag om USA isoleras från världsmarknaden?
– Inte om det innebär att världsekonomin saktar ner, vilket är en klar farhåga. Då slår det även på exporten till andra länder, en svagare världsekonomi påverkar ju handeln direkt. Eftersom vi lever i en globaliserad värld kan vi inte tro att vi står opåverkade bara för att vi bor långt uppe i norra Sverige, säger Simon Matti.
Hur hårt Trump kan driva den linje han förespråkat i valrörelsen är dock oklart, enligt Matti.
– Han har ett slags tanke om att om man isolerar USA mera så kan man hämta hem de jobb som flyttats utomlands. Men det är tveksamt om det fungerar i realiteteten. Globaliseringen är en ganska stark kraft som Donald Trump sannolikt inte kan påverka ensam. Det lär han nog bli varse också, men bara att ambitionen finns gör att det blir oroligt, säger Simon Matti.
En annan osäkerhetsfaktor är hur det republikanska partiet agerar.
– Man är fast med en ledare och president man inte var helt övertygad om att man egentligen ville ha. Även om republikanerna får majoritet i representanthus och senat så är fågan hur mycket stöd Trump har bland senatorerna. Det har stor betydelse för vilken politik han kan föra.
På valdagen pekade prognoserna länge på en valseger för Hillary Clinton. Men under natten kom den dramatiska vändningen. Som statsvetare följer Simon Matti utvecklingen med stort intresse.
– Det hände en del i slutet av kampanjen, med e-postservrarna och FBI:s agerande. Det gjorde att gapet mellan kandidaterna krympte ihop och att folk faktiskt reagerade på det.
Det överraskande resultatet kan delvis ses om ett misslyckande för opinionsinstituten.
– Det finns en svårighet med opinionsmätningar för den här typen av kandidater som appellerar till väljargrupper som har väldigt låg tillit till etablissemanget och systemet. Sådana väljargrupper som är benägna att bara lägga på luren när opinionsmätarna ringer upp.
Samma fenomen har observerats i Sverige.
– Vi har sett det när det gäller exempelvis Sverigedemokraterna att man inte fångar in de grupperna. Då underskattar man sådana kandidater och partier i mätningarna. Det är en lärdom vi måste ta med oss, säger Simon Matti.
Politiskt finns också parallellerna mellan USA och Europa.
– Donald Trump är en ganska tradititionell populist om man tittar på hans utspel och förslag och det är klart att valresultatet ett uttryck för missnöje. Politik i USA har blivit ett elitspel som väldigt stora grupper inte känner sig som en del av och nu regarerar de. Det är samma utveckling som vi sett i Europa.
Hur ser du på den demokratiska utvecklingen i USA framöver?
– Om man ska plocka upp något positivt så har nu fler grupper, som tidigare varit marginaliserade, engagerat sig och hittat en kandidat som talat till dem och faktiskt fått genomslag. Därmed känner de sig inte lika fjärmade från den politiska eliten. Det är positivt att människor engagerar sig och känner sig hörda och sedda.