Isbanan är vintertid ständigt trafikerad av fotgängare, spark-, skid- och skridskoåkare och även en och annan cyklist. I en rapport beskrivs hur den skulle kunna utvecklas.
Rådet för hållbara städer har regeringens uppdrag att stärka kommunernas förutsättningar att utveckla levande och hållbara samhällen. I rådet ingår representanter från ett antal olika myndigheter, däribland ArkDes, Statens centrum för arkitektur och design.
ArkDes har den senaste tiden drivit projektet Visioner i Norr, där man har anlitat arkitekter och designers med flera att hjälpa kommuner i norr med konkreta förslag på hur deras samhällen kan bli mer attraktiva.
I Luleå är det specifikt isbanan som projektgruppen har studerat och på tisdagen släppte man sin rapport om hur den kan utvecklas.
Isbanan skapades 2003 och förvaltas av Luleå kommun. Den är idag cirka en mil lång och plogas upp till en bredd på 30 meter.
Turister från hela världen har hittat till isbanan i Luleå. Thomas och Benita Kunkel kommer från Tyskland och är två av årets besökare.
Numera ses den som ett modernt kulturarv, konstaterar man i rapporten.
Utmaningen var att "bygga vidare på denna lokala pärla, som varje år drar tusentals människor under vintermånaderna, för att sedan smälta bort under midnattssolen". Projektgruppen vill förena den befintliga isbanan med ett vindskyddat torg, kallat "Luleå vintertorg", något som man anser att staden saknar idag.
"Team Isspår" som har jobbat med förslagen som gäller isbanan består av David Doms, industridesigner, Nina Lintzén, is- och snöforskare, Sam Keshavarz och Helena Lannér, landskapsarkitekter, Annica Doms, industridesigner, form- och slöjdutvecklare samt Jan Forsmark, ljusdesigner.
Här är några av idéerna:
- Skapa en tydlig entré till isbanan.
- Låt det uppstå smalare dragningar invid huvudgatan, gärna kurviga små stigar som folk själva trampar upp.
- Bygg snövallar runt ett storskaligt torg där människor kan samlas.
- Sätt upp vindskydd längs vägen, där folk kan sitta ner och umgås.
- Ställ i ordning matlagningsplatser med bänkar och eldstäder.
- Skapa snö- och isinstallationer längs isbanan, ta in konstnärer, skolor och kommunens invånare i skapandeprocessen.
- Involvera teater-, musik- och dansgrupper som sätter upp pjäser, konserter och shower.
- Såga ut isblock, placera på isen ljussatta med ledlampor och låt dem naturligt svepas in med drivsnö. Ett minivindkraftverk förser lamporna med el.
Aktiviteter på isbanan ska uppmuntras även i framtiden. Här är det Miriam Kuiper och Ruben Dejonj från Nederländerna som jobbade med en skridskotävling för ett par år sedan.
Projektgruppen har fått 600 000 kronor i statliga innovationsmedel för att arbeta med utmaningen. 30 januari bestäms det om Luleå går vidare till fas två och i så fall skjuts mer pengar till.
Gråsjälören nämns i rapporten som ett populärt utflyktsmål.
Jenny Lindberg, samhällsstrateg på Luleå kommun, anser att det är för tidigt att säga om idéerna kan bli verklighet.
Jenny Lindberg, samhällsstrateg i Luleå kommun. tycker att idéerna är intressanta.
– Jag hoppas det, men sedan handlar det om vad som är realistiskt för kommunen. Det är ju kultur- och fritidsförvaltningen som måste känna att det finns kapacitet att gå vidare. Det handlar om att hitta långsiktighet i att bygga vidare på Luleå som vinterstad.
Isbanan har funnits i Luleå sedan 2003 och blivit populär både bland lokalbefolkning och besökare utifrån.