Förra veckan var det nationell krisberedsskapsvecka i Sverige. Det innebar bland annat att landets alla kommuner uppmärksammade invånarna om vad som gäller i en eventuell krissituation.
– Ett jättebra initiativ. Vi har dels uppmärksammat människor på deras eget ansvar vid en kris, dels hjälpt dem på traven för att kunna förbereda sig, säger Sandra Ylinenpää som är säkerhetssamordnare på Luleå kommun.
Det här är något hon jobbar med till vardags. I hennes yrke ingår just krisberedskap, hennes jobb är att identifiera och informera om eventuella kriser.
– Det är faktiskt ett ganska roligt arbete. Man får analysera mycket. Vad har vi för miljöförhållanden? Vilka stora företag finns? Vad skulle kunna drabba vårt samhälle och vilka konsekvenser skulle det få?
Sandra Ylinenpää tar Suorvadammen som ett exempel.
– Om vi tar ett eventuellt dammhaveri, om dammen skulle brista. Sannolikheten, som vi ser det, är ju väldigt, väldigt låg. Men konsekvenserna om det händer är jättestora.
Ordet kris kan lätt skapa en domedagskänsla. Så behöver det absolut inte vara, enligt Ylinenpää.
– En krissituation kan röra sig om ett elavbrott i samhället som pågår under en längre tid och påverkar många andra funktioner. I Luleå har också det här med dammhaveri varit aktuellt under en lång tid. Det kan handla om en extrem väderhänderlse som en stor snöstorm. En krissituation kan egentligen sträcka sig till allt möjligt, säger hon.
Som att en asteroid är på väg mot jorden eller att utomjordingar invaderat?– Nej. Det måste finnas någon slags rimlighet i det hela, annars får vi göra en väldigt lång lista.
Sandra Ylinenpää tror dock att det är viktigare nu än på mycket länge att informera människor om hur de ska klara av att hantera en eventuell krissituation.
– I dag är folk mindre förberedda än för kanske 20 år sedan. Jag tror att landsbygden fortfarande är ganska väl förberedd för en kris och kan klara sig på egen hand. Men annars tror jag att vi är ganska beroende av att allt fungerar på ett helt annat sätt än för många år sedan.
Ylinenpää säger att vi lever i ett så kallat "just-in-time"-samhälle.
– Det betyder att vi är väldigt beroende av regelbundna transporter, till exempel för att fylla på butikslager och sådana saker. Vi har inte någon riktig beredskap för om transporterna helt plötsligt inte kan ta sig fram. Det är lite samma för civilbefolkningen. När det väl händer något i samhället kan det vara bra att ha förberett sig innan.
Hon pratar om vikten av att ha rätt saker hemma – som konserver, bränsle, spritkök, tändstickor och varma kläder.
– Säg att elen skulle gå mitt i vintern och ingenting fungerar. Eller att vattenproduktionen slutar fungera. Nu kanske det bara är ett fåtal som är förberedda. Alla andra kommer ha rusning till butikerna för att köpa sig vattendunkar och då kommer det att ta slut. Det är därför vi vill att folk ska förbereda sig redan nu. Ha en plan om det här verkligen händer.