Succédragen som fixade ett lyft för behörigheten. Rektor Mattias Nilsson hade bra utdelning på sina rekryteringar i våras.
Vi pratar om lärarbehörigheten, som i ett huj fördubblats. Läsåret 2019/20 hade skolan 45 procent behöriga lärare för årskurserna 7–9. Detta läsår är lärarbehörigheten 93 procent.
– Vi gick från att vara sämst i klassen till bäst i klassen. Det är klart det känns otroligt roligt, säger Mattias Nilsson, rektor.
Hans taktik i våras var att dra igång rekryteringen tidigt. Dessutom hade han koll på vilka lärarstudenter som var på gång och som hade bra referenser från praktiken.
– Jag var ute en vecka tidigare än året innan, och hade jättebra söktryck på samtliga tjänster. Sedan gjorde jag klart rekryteringarna snabbt. Kallade till intervju direkt efter ansökningstidens slut, och hörde av mig redan veckan efter. Det kan ju göra att man känner sig mer eftertraktad. Sedan har Hertsöskolan bra anseende bland lärarfolk. Den har en bra storlek, och det är ett bra kollegium, säger Mattias Nilsson.
Hertsöskolans högstadium höjde lärarbehörigheten från 45 procent till 93 procent på ett år.
I dag är bara 1,5 tjänst på högstadiet besatt av obehöriga lärare.
– Även de obehöriga lärare som vi har och haft är ofta högutbildade. Men med lärarbehörigheten får man en kvalitetssäkring. När vi lyckas rekrytera behöriga lärare så påverkar det också hela kollegiet. Det ger en framtidstro och vi får in nya tankar och idéer från de med färskare utbildning, säger Mattias Nilsson.
Isa Korak undervisar i matematik och NO-ämnen.
Isa Korak var en av två lärarstudenter som tog examen i matte/NO i Luleå i våras – och båda valde Hertsöskolan. Utbildningen gäller gymnasiet men ger också behörighet till högstadiet.
– Min tanke är att börja på högstadiet och sedan kanske kliva över till gymnasiet. Den pedagogiska utmaningen är större på högstadiet. Jag var på anställningsintervjuer i flera olika kommuner, men fick direkt en bra känsla här. Goda samtal mellan kollegor och även med ledningsgruppen. Så jag gick på magkänsla. Den har tagit mig rätt så här långt. När de andra hörde av sig hade jag redan gjort klart med Hertsöskolan. I slutändan spelade det nog ingen roll. Jag hade hamnat här ändå, säger Isa Korak.
Piteåbon Johan Palmér tog examen som lärare i idrott och historia i Umeå i våras, och var på två anställningsintervjuer. En på Engelska skolan i Skellefteå och en på Hertsöskolan.
– Det var stora skillnader i förutsättningar. Det var mycket bättre resurser här i form av en idrottshall och ett ordentligt arbetsrum. Sedan hade de varken skidor eller skridskor till utlåning på Engelska skolan. Här har jag alla fysiska förutsättningar för att göra ett bra jobb.
Hertsöskolans idrottshall är Johan Palmérs hemmaplan.
Precis som Isa Korak anser Johan Palmér att han fick ett varmt bemötande av kollegorna.
– Vi gick en runda och jag blev väldigt välkomnad av de andra idrottslärarna. Det fanns ingen form av hierarki. Det betydde mycket.
Det första intrycket visade sig också stämma.
– De lärare som varit länge här är intresserade av oss. De frågar om våra idéer samtidigt som vi tar del av deras erfarenhet. Ett väldigt bra samspel, säger Isa Korak.
– Man värdesätter relationer på ett bra sätt. Även till eleverna. Hälsar på dem i korridorerna, exempelvis. Goda relationer gör att eleverna presterar bättre, säger Johan Palmér.
Hertsöskolan byggdes på 1970-talet.
På en coronasäkrad vandring till klassrum, arbetsrum och gymnastiksal går vi genom labyrinten av korridorer, där målarfärg saknas och betong lossnat på sina ställen.
Nötta bänkar. Krokar efter tegelväggar där kläder hängts sedan skolan byggdes på 1970-talet. I ett litet kyffe utanför gymnastiksalen finns mängder av begagnade skridskor uppradade på hyllor.
Det kan tyckas slitet och en gnutta dystert, men på samma gång en miljö som är genuin. Mer funktionell än flashig, så att säga.
– Jag gillar att Hertsöskolan är en mångkulturell skola, med elever av olika etnicitet och med olika förutsättningar. Här finns ingen elitism, utan skolan är en spegling av samhället där eleverna får möta alla typer av människor. Det ger en större förståelse för andra människor och det var absolut en faktor som gjorde att jag valde Hertsöskolan. Jag kan göra en större samhällsinsats av att jobba här än på Engelska skolan, säger Johan Palmér.
Korridorer som sett bättre dagar. Men samtidigt en genuin och funktionell miljö.
Isa Korak fyller på.
– Jag känner likadant. Har man pluggat i fem år så brinner man för yrket. Då vill man också utmana sig själv med skarpa situationer. Det får man inte om man "sejfar" och väljer ett jobb där man tror att det blir enklast. Det är hit man vill.