Facebook började sin etablering i Luleå för drygt sju år sedan och i maj i år meddelade världsföretaget att den tredje serverhallen på Porsön kommer byggas. Med sina 50 000 kvadratmeter kommer det vara Facebook:s största hall utanför USA någonsin. Med jämna mellanrum har Silicon Valley-företagets datacenter på Porsön växt. I hemlighet jobbade sex personer med projektet som kom att kallas ”Project gold” internt.
För att förstå hur det hela gick till backar vi bandet till en höstdag 2007 när Thomas Nilsson och Anders Granberg på Luleå Näringsliv besökte Luleås dåvarande kommunalråd Karl Petersen. Duon ville dra i gång ett projekt för att nå ut till internationella företag och Karl Petersen var med på idén. För it-branschen hyrdes Matz Engman in som ville göra ett försök med Silicon Valley. Matz Engman hade förstått att huvudfrågan skulle vara hur de svenska elkostnaderna såg ut och huruvida det är miljövänligt. Han ville ha med sig någon från den norra regionen som kunde svara på amerikanernas frågor och Vattenfall hade ingen som kunde följa med. Strax innan de skulle åka sprang han på Erik Lundström, en bekant från näringslivet, på stan.
– Jag träffade honom som av en slump i en affär. Och kände honom så pass väl att jag kunde säga ”Packa väskan så sticker vi om två veckor”, säger Matz Engman.
Erik Lundström arbetade då som affärsutvecklingschef på kommunala bolaget Luleå energi AB.
– Först var jag tvungen att höra med min chef om det var okej och sen behövde jag förbereda material för att kunna presentera det svenska elnätet för amerikanerna. Det passade ju mig jättebra att hitta nya affärer med den yrkesroll jag hade då, säger Erik Lundström.
Hösten 2009 bar de förväntansfulla iväg till staterna. Luleågänget på två personer åkte med Stockholms- och Malmöregionen som hade experter inom fiber, internet och hur bygget av datacenter går till. Under namnet Business Sweden representerade de hela landet.
– Ett kommunalt bolag från Luleå far till USA. Det händer ju inte. Det var ju roligt och ett nytt sätt att arbeta på, säger Erik Lundström.
På tio dagar var de på 14 möten hos bland annat Apple, Facebook, Microsoft, Yahoo och Twitter.
– Det var ju häftigt att åka in från Sverige till USA och besöka de här jätterna som man har som appar i telefonen. Det fanns den här underliggande tanken att ”det var ju roligt att vara här”. Sedan när det började kännas som att vi hade en chans så körde vi fullt ut, säger Matz Engman, som projektledde operationen.
– För mig var det mer att få hit ett datacenter från de här jätteföretagen och sedan var Facebook med på önskelistan. Men det var ju skönt att det blev Facebook då visste ju alla vad det det var, säger Erik Lundström.
Precis som Matz Engman hade förutsett kom frågan om elförsörjningen på varje möte. Erik Lundström svarade för hela Sveriges elnät, och berättade mer i detalj hur det såg ut och fungerade i norr – fördelen med det kalla vädret som gör att man kan luftkyla servrarna, och närheten till Luleå tekniska universitet.
– När jag förstod vad amerikanerna ville ha insåg jag att vi har det här i Norrbotten. Då tände jag till på riktigt och tänkte att vi har de möjligheterna här uppe, säger Erik Lundström.
Han berättade om 100 procent förnybar energi genom vattenkraft och att det i princip aldrig är strömavbrott.
– De ville inte ha någon kärnkraft eller kolkraft och Erik kunde svara på allt. Jag tror att Facebook fick de svaren de ville ha, säger dåvarande kommunalrådet Karl Petersen som ordnade med de kommunala besluten i projektet.
– Vi svarade på alla frågor med sittande kompetens och kunde redogöra väldigt säkert. Och det skapade förtroende för Sverige, säger Matz Engman.
Sedan kom fyra förfrågningar från Silicon Valley-företagen och Facebook var en av dem. Representanter ville komma till Luleå för att träffa bland annat Matz Engman, Erik Lundström och Anders Granberg för att se kapaciteten på plats. De visade var hallarna skulle ligga men också hur kraftledningarna går direkt till stålverket samt hur energin kommer direkt från älven.
– Jag kände att inom elområdet, som jag kunde bidra med, ville jag se till att vår stora pusselbit skulle bli ett oslagbart paket och erbjudande, säger Erik Lundström.
Facebook:s representanter gjorde sedan ett nytt besök i januari 2011.
– Det var inte Mark Zuckerberg men två personer som i nästa ledning skulle ta sig tid för att titta en gång till. De var jättenöjda och hade fått svar på alla frågor om säkert elnät, svenska elskatter och hur svenska elnätet fungerade och det kunde Erik Lundström svara på, säger Karl Petersen.
På sommaren sattes arbetet i gång. Erik Lundström var kontaktpersonen på Luleå energi och ingenjörerna jobbade övertid med att projektera och planera genom att räkna ut kostnader samt komma överens med Vattenfall så de kunde leverera den el som behövdes.
– Alla visste hur viktigt det var och semestrar ruckades på tror jag. Vi jobbade på amerikansk dagtid och svensk kvällstid. De jobbade väldigt mycket med det, precis som om det hade varit vilken kund som helst. Jag törs nästan nästan säga att utan det arbete som Luleå energi la ner hade det inte blivit något, säger Erik Lundström.
De var bara sex personer som kände till vad som var på väg att hända och betydligt fler som inte hade någon aning men som ändå jobbade med ”Project gold”.
– Det känns som att man har en liten del i att det här finns men jag är en lagspelare. Vi alla hade ju folk som hjälpte oss, säger Lundström.
11 februari 2011 var det klart och en fredagkväll fick Karl Petersen ett samtal med öppningen ”Hello Mr Major this is Facebook calling”, som också kom att bli titeln på hans bok om projektet.
– De ville köpa 34 hektar mark och bygga Facebookhallarna i tre etapper, säger Petersen.
Förutom Anders Granberg, Thomas Nilsson, Karl Petersen, Matz Engman och Erik Lundström hade också Lena Segerlund en betydande roll. Hon översatte bland annat den svenska bygglagsstiftningen och ordnade med myndigheter på hemmaplan. Projektgruppen hade möte flera gånger i veckan med de ansvariga på Facebook, för att jobba fram en detaljplan och få bygglovet beviljat. De jobbade med detta från hösten 2009 till oktober 2011 och under den tiden var det strikt sekretess om arbetet. Det på grund av konkurrensskäl, enligt Petersen.
– Hela Europa ville ju ha det och jag förstod det att det här var ju inte vad som helst. Att få ett så stort varumärke till Luleå. Alla vet ju vad Facebook är och har appen i fickan, säger Karl Petersen.
– Vi körde bara med kodord så att vi inte skulle försäga oss, då sa vi ”Project gold”. Det var jättekonstigt efter två år, när det blev lansering att faktiskt ta ordet Facebook i munnen, det kändes nästan otäckt när man aldrig hade sagt namnet. Även på internmöten pratade vi om ”Project gold”, säger Engman.
Att Facebook valde Luleå i stället för silvermedaljören Östersund tror Matz Engman att kontakten där emellan kan ha varit avgörande.
– Vi var bättre, vi levererade och flyttade aldrig ett möte. Ska du investera flera miljarder och sitter i USA så så måste man inge förtroende.
Och när det var dags för den oficiella invigningen kom bekräfttelsen från Facebooks ledning.
– Sen säger Tom Furlong på presskonferensen ”There is a very welcoming business climate in Luleå” och då kände man sig stolt, säger Engman.
Facebookhallarna i Luleå är den största it-lanseringen för Sverige någonsin och Matz Engman, Karl Petersen och Erik Lundström kan intyga att det inneburit mycket för Sverige internationellt.
– Det viktigaste med Facebook är ju att vi har satt Sverige på kartan. Även om Finland har Google sedan tidigare fick det här ett större genomslag, säger Matz Engman.
Nu pågår bygget av den tredje etappen av serverhall. När den är färdig kommer Facebook ha en verksamhet i Luleå på mer än 100 000 kvadratmeter och kommer ha investerat runt 8,7 miljoner kronor i staden.
– Varje utvecklingssteg har varit en bekräftelse på att man hade rätt och fattade rätt beslut, säger Erik Lundström.