1986 delade ett gatunamn en hel by i två läger. En gata i Bensbyn skulle döpas och vägen var sedan tidigare skyltad "Likskär". Det naturliga valet på vägen skulle således bli Likskärsvägen. Men en del av de boende tyckte det var makabert att behöva använda ordet lik i sin gatuadress och protesterade. Vissa tyckte att vägen hette det den hette – makabert eller ej – och ville behålla namnet.
I dag heter vägen Skärgårdsvägen på fastlandssidan, och Likskärsvägen på Mulösidan. Och än berättas historien om ett ryskt fartyg som ska ha förlist, kroppar som flutit i land – och en nedgrävd skatt.
Ett namn på en gata, en väg, ett område eller en bro har allt som oftast koppling till det historiska. Det vet kartingenjören Eva Vidgren på stadsbyggnadsförvaltningen i Luleå, som också sitter med i namnberedningsskommittén.
– Jag brukar börja förberedelserna genom att titta på kartor över området och gärna historiska kartor för att de om det finns något gammalt namn. Jag läser också en i historiska skrifter och dokument. Vi brukar även höra med till exempel byaåldermän och andra sakkuniga över området, berättar hon för NSD.
Så kom till exempel namnet Fröken Sisths väg i Rutvik till.
När en ny tillfart för leveranser till skolan skulle byggas tillfrågades byaarkivföreningen som kom med ett namnförslag:
"Fröken Sisth – Maria Kristina Sisth, föddes 11/11 1879 och dog 5/4 1947. Hon bodde på skolan och undervisade i Rutvik till och med höstterminen 1939 och otaliga är de historier som berättats och fortfarande berättas om henne".
Och så blev det.
Många av gatunamnen på områdena i Luleå har kopplingar till dess karaktär.
– På Ektjärn i Gammelstan har gatunamnen kopplingar till rättsväsendet. Det har att göra med att socknens avrättningsplats låg där förr i tiden, den så kallade galgbacken, berättar Eva Vidgren.
Ett av de nyare områdena i Luleå – Hällbacken – har fått sina gatunamn efter växtligheten som finns i området. Och på Kronan samsas friluftsrelaterade namn i och med närheten till friluftsområdet på Ormberget med militära namn som kommer från den nedlagda verksamheten på LV 7.
När alla tänkbara namn antecknats sätter sig kommittén ner och diskuterar. När deltagarna enats kring förslagen presenteras allt för stadsbyggnadsnämndens arbetsutskott. Om utstkottet godkänner förslagen tas sedan ett beslut i stadsbyggnadsnämnden.
– Det kan tyckas vara ett långt förfarande, men man ska veta att namnen ju kan komma att leva i många hundra år, säger Vidgren.
Alla förslagen som namnberedningskommittén tar fram utarbetas enligt lagen om god ortnamnssed. Där finns många olika riktlinjer, till exempel att namnen ska ta hänsyn till det historiska, att man ska beakta jämställdhetsaspekter och att namnen inte får vara stötande.
– Vi får in en del förslag på gatunamn från allmänheten också, och då handlar det oftast om att döpa gator efter kända personer. I våra riktlinjer står det dock att memorialnamn inte ska baseras på ännu levande personer utan vi tillämpar 5-10 år efter personens bortgång. Och om man skall hedra en framstående person bör det göras på den plats/gata där vederbörande växt upp eller har stark anknytning till, säger Vidgren.
I bland tipsar dock allmänheten om namn på platser utan att egentligen vara medveten om det. Namn som uppstår i "folkmun" blir ibland officiella.
Som exempel tar Eva Vidgren Noll kelvin cykelbro på Porsön, som började kallas så av studenterna för att de tyckte att det var så kallt att cykla över den. Det blev senare brons namn.
Detta fenomen gör också att det gäller att vara ute i god tid när nybrutna områden ska döpas.
– Vi försöker komma med namnförslag så tidigt som möjligt i processen med detaljplaner, för att undvika att det uppstår arbetsnamn eller öknamn, säger Eva Vidgren.
Och det är mycket som ska ges nya namn – gator och vägar, men även cirkulationsplatser, parker, broar, torg och stadsdelar.
– Vi fick ett förslag av en person på räddningstjänsten att vi skulle namnsätta cirkulationsplatser, trafikleder, trafikbroar, gång- och cykelbroar för att underlätta vid utryckning samtidigt som namnen används vid planering på förvaltningen.
Eva Vidgren visar kartor från decennier tillbaka som visar hur staden förändrats och växer. Så jobbet med att sätta namn slutar aldrig.
– Vi ska nu påbörja arbetet med att namnsätta några parker som är "namnlösa".
Och apropå namnlös – vad är historien bakom Namnlösa gatan?
– Den brukades bara kallas så. Och jag tycker det är ganska charmigt.