Robotkatter och -hundar har blivit populära bland de demenssjuka på äldreboenden runt om i Sverige. Luleå kommun var tidigt ute med sina inköp av hund och katt.
En del kallar djuren för AI-katter och -hundar och andra anser att det ska heta robotkatter och -hundar. Namnet spelar mindre roll eftersom det fungerar som sällskap för de boende.
Hunden och katten på Kronans äldreboende har inga namn, eller så har de flera namn – om man får tro personalen Zahra Gohari och Bijan Mohammadi.
– Det är liksom den som har hunden för tillfället som döper hunden eller katten, så de har många olika namn, säger Zahra Gohari.
– En stor fördel med katten och hunden är att de är allergifria och man behöver inte gå ut och rasta, fyller Bijan Mohammadi på med.
På Kronans äldreboende finns cirka 140 boende och när robotarna kom för drygt ett år sedan var katten och hunden väldigt eftertraktade, nu har efterfrågan svalnat något men det finns alltjämt boende som gillar att sitta och stryka och prata med sin robot.
– Vi har skapat ett slags bokningssystem för att få ordning på utlåningen. Vi har fyra våningar här med cirka 36 boende på varje våning. Därför måste vi ha ett system för bokningarna, säger Zahra Gohari.
Bijan Mohammadi säger att det har visat sig att robotarna har en lugnande effekt på de boende.
– Främst för boende med demens, men vem som helst får boka en stund för att kela med hunden eller katten, säger han.
Robotarna har en djurliknande mjuk päls. Hunden småskäller och gnyr, vrider på huvudet och blinkar med ögonen. Den uppvisar generellt en väldigt ödmjuk och snäll vovve.
Katten kan göra lite mer, som att höja tassen, slicka på densamma och lägga sig på sidan. Även katten kan sluta ögonen och verkligen visa att den uppskattar beröring. Katten kan även jama och kurra. De känner av om någon går förbi och kan på så sätt interagera med människor.
Riktiga katter går inte att ha på avdelningarna eftersom de boende kan bli våldsamma och ibland gör saker utan att tänka sig för.
Varje robotkatt kostar drygt 3 500 kronor, plus moms. Det är en bra slant, men om det får de boende att må bra av det är det värt det – menar personalen och anhöriga.