Det visar en granskning som Svenska dagbladets näringslivsredaktion gjort. I kärnan av allt står tre stora industrisatsningar som kommer svälja el motsvarande mer än hälften av vad vi i dag använder i hela landet. När fossila metoder ska bytas ut är elektricitet ersättningen.
Det handlar om Hybrit i Gällivare, H2 green steel utanför Boden och LKAB:s egna satsning på järnsvampsproduktion utan kol. Enligt en rapport från Energimyndigheten uppskattas deras elbehov tillsammans bli 75-80 terawattimmar, TWh, och Sveriges nuvarande konsumtion är runt 140 TWh.
Till 2025 beräknar Svenska Kraftnät att konsumtionen av el i Sverige kommer att ha ökat med 23 procent, enligt SVD Näringsliv. Och prognosen fortsätter peka uppåt.
– Allt pekar mot en dubblering av energianvändningen till 2045, Norrbotten är inget undantag, säger Cecilia Zetterström, kund- och marknadschef på Vattenfall Eldistribution, till SVD Näringsliv.
I dag har Sverige ett överskott på el, framförallt i elområde 1 som består av Norrbotten och Västerbotten. Därför skickas elen söderut i landet eller säljs till exempelvis Finland.
Men samtidigt som behovet av el ökar så hinner inte satsningar på ökad produktion med i samma takt. Enligt SVD:s granskning kommer vindkraftparken i Markbygden, utanför Piteå, producera runt 10-12 TWh. Flera andra mindre vindkraftparker i Norrbotten bidrar med ungefär lika mycket. Och Finland kommer minska sitt importbehov med 13 TWh när deras nya reaktor står klar i Olkiluoto.
Men ställer man detta mot Sveriges ökade behov så saknas det fortfarande uppemot 85 TWh.
Svevind är företaget bakom vindkraftparken i Markbygden, och deras vd Wolfgang Kropp sa så här i en intervju med Piteå-Tidningen tidigare under hösten.
– Vi behöver inte ett Markbygden till, vi behöver tre, fyra eller fem Markbygden till i Norrbotten och Västerbotten, sa han.
På 20 år har andelen el från vindkraft ökat rejält, från knappt 1 procent till 17 procent av all producerad el. Tekniken har gått framåt och stora satsningar har genomförts.
Men aktörer som vill öka produktionen riktar kritik mot långsamma tillståndsprocesser. I Markbygden tog det tio år innan första snurran stod klar. För en ny kraftledning tar det runt sex år att få tillstånd, och H2 Green Steel vill ha ny sådan i drift redan 2024.