Bucht och hans norska kollega Sylvi Listhaug, Fremskrittspartiet, hade bjudit in till dialog om en ny renbeteskonvention på måndagen.
Konventionen ska reglera hur svenska och norska samer ska kunna korsa gränsen med sina renar för att komma till betesmarker i det andra landet.
– Det var mycket positiv anda. Vi fick svar på de funderingar vi hade, nu ska vi hem och analysera det, sa Sven-Erik Bucht efteråt.
Han är optimistisk om att få till stånd en ny konvention – trots att det varit svårt att fatta beslut. 2009 kom ett förslag till ny renbeteskonvention, men den fick kritik och klubbades aldrig i riksdagen och stortinget.
– Vi ska ha en renbeteskonvention på plats senast 2016. I dag finns det ingen giltig konvention. Det är lappkodicillen från 1751 som ligger till grund för renbetet över nationsgränserna och det är inte bra, säger Sven-Erik Bucht.
Enligt honom har Sverige och Norge en "stor samsyn" i frågan.
Ingrid Inga, ordförande i samelandspartiet, är positiv till att regeringen ger besked om när man vill införa konventionen.
– Det är bra att man signalerar så tydligt om det. Det är ohållbart att inte ha något regelverk, sa hon.
Konventionen påverkar fjällsamebyarna och ett antal skogssamebyar. Kritiken har bland annat gått ut på områdesindelningen och att staten gått in och kört över vissa samebyar.
– Det har beslutats över huvudet. Det är inte statens rätt. Den som äger rätten till renbete äger rätten till att förhandla och göra avtal, sa Per Mikael Utsi, guovssonásti .
Både han och Lillemor Baer, renägarförbundet, vill att man ska genomföra en rättighetskartläggning innan konventionen ratificeras.
– Man måste identifiera vem som har egendomsrätt, och utifrån det göra avtal. En konvention som inte har stöd i lagen blir ett ostadigt bygge, sa Lillemor Berg.
Sven-Erik Bucht är angelägen om att riksdagen ska kunna fatta beslut om en ny konvention nästa år.
– Det är viktigt att ta tag i den här frågan och inte låta den ligga. Den har legat väldigt, väldigt många år, sa han.