2016 tog kommunfullmäktige inriktningsbeslutet om Framtidens skola, som bland mycket annat innebar att Kläppenskolan i gamla Sunderbyn stängdes och byggdes om till förskola. De cirka 140 eleverna fick slås samman med de 300 barnen på Hemängsskolan.
Kläppenskolan, med sitt läge nära älven, var mycket uppskattad bland barn och föräldrar och därför var motståndet starkt inför nedläggningen av "Kläppen" och invigningen av "nya" utbyggda Sunderbyskolan i januari 2018.
– Höga tongångar, en stor oro för hur det skulle bli. Det fanns en upprördhet över att "Kläppen" skulle stängas, den lilla skolan som man värnade så mycket och som också hade en tradition, då många föräldrar hade gått där själva också, säger Lena Sandberg, en av två rektorer på Sunderbyskolan.
Den första tiden efter sammanslagningen innebar också olika svårigheter, inte minst gällande den nya personalorganisationen.
– Kläppenskolan var en liten, tajt organisation, medan Hemängsskolan var som tre såna skolor. Vi bröt upp alla arbetslag och skapade nya för att undvika "vi och dom"-känslan.
Bygget av den nya delen av Sunderbyskolan blev dessutom försenat.
– Bygglovsprocessen tog längre tid än planerat, skolan besiktades just innan terminsslutet och vi fick flytta en hel skola under jullovet, vilket innebar jätteutmaningar både för personal, som skulle bedriva undervisning samtidigt som de skulle packa, och för eleverna, som fick bryta med den gamla miljön.
Men i dag, två och ett halvt år senare, har organisationen satt sig. 446 elever går på Sunderbyskolan, med tre klasser i varje årskurs, och Lena Sandberg lovordar skolans "Hemvist"-tänk.
– Vi jobbar med "små skolor i skolan", tryggheten är viktig. "Hemvist" innebär att eleverna i f-3 inte rör sig över hela skolan, samtidigt som pedagogerna jobbar, planerar och gör elevbedömningarna tillsammans.
Just lärarkollegiet vill rektorn lyfta som en av de stora fördelarna med sammanslagningen.
– Något jag alltid bär med mig är en lärare som sa "Jag är så rik på kollegor". Det blir ett större kollegialt utbyte jämfört med mindre skolor, där man kanske är den enda matte- eller NO-läraren, säger Lena Sandberg som också framhåller att alla ämneslärare på Sunderbyskolan har helttidstjänster, om så önskas, något som inte alltid är lika lätt att åstadkomma på Luleås mindre skolor.
En del som är emot Framtidens skola, som aktivisterna inom Hela kommunen ska leva och lära, menar att barn med särskilda behov kan bli lidande i större skolmiljöer. Hur ser du på det?
– Det har varit en utvecklingsområde här också – hur lyckas vi med att se alla elever, så att skolan blir så trygg och bra som möjligt?
Är det svårare att se till alla elevers behov på en större skola?
– Egentligen inte. Elevantalet kopplas ju till antal lärare, och vi har otroligt många lärare här – nästan 60 pedagoger totalt. Vi har också fyra specialpedagoger som jobbar tillsammans med skolsköterska och kurator. En trygghet för personalen att ha en stark elevhälsa som hjälper till vid extra elevanpassningar.
I en tidigare artikelserie uppmärksammade vi den segregerade skolan i Luleå. Där utmärker sig just Sunderbyskolan med en homogen socioekonomisk sammansättning av eleverna. Andelen barn av utländsk härkomst är väldigt låg (endast omkring två procent), medan skolan har högsta andelen föräldrar med akademikerbakgrund (närmare 90 procent).
– Den höga socioekonomin ger oss vissa fördelar – studiemotiverade elever och föräldrar som tycker att skolan är viktig. Det vinner vi på, säger Lena Sandberg.
Men får eleverna hela bilden av Sverige som samhälle i dag?
– Vi har läkarfamiljer av annan härkomst, även pedagoger, men visst vore det bra med en annan mix. Hela bebyggelsen här är ju villor, först och främst. Vi har inte många hyreslägenheter, vilket gör att det blir lite speciellt härute.
Lena Sandberg menar också att barn med andra intressen än majoriteten av eleverna har lättare att hitta likasinnade vänner i större skolmiljöer som Sunderbyskolan.
– Är du lite annorlunda, då är du väldigt ensam och utsatt på en liten skola. Här har du större utrymme, lättare att hitta andra som är som du. Det tycker jag är ett starkt argument för större skolor.
Däremot vill hon inte uttrycka någon ståndpunkt inför höstens folkomröstning om skolan i Luleå, som kommer handla om huruvida medborgarna vill ha en fortsatt inriktning mot mer centraliserade, färre och större skolenheter.
– Som tjänsteman är mitt uppdrag att göra det allra bästa möjliga av de politiska beslut som blir. Jag kan och vill inte uttala mig i övrigt om folkomröstningen.
Hon tycker samtidigt att just storskolorna får klä mycket skott i debatten.
– När det pratas storskola i media är det nästan alltid negativt, i alla fall i insändare och debattinlägg. Jag vill ge en mer nyanserad bild. Storskolor kan innebära många fördelar också, säger Lena Sandberg, rektor på Sunderbyskolan.