Birgitta Johansson Huuva, som själv har en bakgrund som psykiatriläkare, säger direkt att hon utgår från att den kliniska professionen gör korrekta bedömningar. Hon är också en av de politiker som beslutat att vårdformen Spot ska införas.
– Det är däremot allvarligt att det finns en sån misstro. Det är allvarligt att man resonerar i de här banorna, säger hon.
Det handlar om att beläggningen vid psykiatrin sköt i höjden de sista dagarna i september, precis innan den nya vårdformen Spot skulle införas. Psykiatrin tvingades gå upp i stabsläge.
Birgitta Johansson Huuva berättar att hon då imponerades av verksamhetens förmåga att snabbt hitta lösningar och parera anhopningen av vårdbehov.
– Jag har sett i de rapporter vi får att så fort Spot kom igång, minskade belastningen på psykiatrin.
En kritik som överläkaren Markus Boman lyfte mot divisionsledningen, var att han inte upplever det som om politikerna får en korrekt bild av verksamheten.
– Vi som politiker har ganska god insyn i hur belastningen ser ut, jag tror inte riktigt verksamheten har kännedom om hur vi uppdateras, säger hon.
Hon ger exempel på avstämningar både med divisionsledning och de fackliga organisationerna, men också revisionsrapporter och medborgardialoger.
– Vi har en bredare bild av hur läget ser ut, än vad som framkommer i kontakten med personalen, säger Johansson Huuva.
Hon pekar på att läkarna själva behöver engagera sig i Spot för att få en förståelse för hur arbetssättet ser ut.
– De som är ansvariga för läkargruppen behöver prata om hur de tillsammans kan jobba för att skapa bra förutsättningar för de kliniska bedömningarna inom Spot.
Birgitta Johansson Huuva bekymras av att de 98 vårdanställda som valde att protestera mot Spot och kräva divisionschefen Pernilla Nordkvists avgång, inte kände sig delaktiga i den samverkan regionen har med facken.
– Jag önskar att varje gruppering ska ha tilltro till sina chefer och till sina fackliga företrädare. I det tillitsbaserade ledarskapet använder man sig av de kanaler som man kommit överens om.