I den ljust terrakottafärgade 80-talsbyggnaden på Södermalm i Stockholm samlas tio män och fyra kvinnor under en sen januarieftermiddag. De är regionpolitiker från hela landet och är på plats för att delta i det första styrelsemötet i Kommunalförbundet svenskt ambulansflyg (KSA). Solen har nyss gått ner och lämnat efter sig en halvmolnig kväll med 7–8 minusgrader.
På plats för Region Norrbottens räkning är Maria Stenberg (S). Hon företräder därmed den region som – på grund av sin stora yta – nyttjar ambulansflygplan mest i landet. Och det nystartade förbund i vars styrelse hon nu sitter i har bildats med ett tydligt mål: Att för Sveriges alla regioner starta en gemensam verksamhet med ambulansflygplan som kan sköta patienttransporter i Sverige och i vissa fall till och från andra länder.
I stället för att – som hittills varit brukligt – var för sig upphandla transporter med ambulansflygplan från privata företag vill regionerna alltså sköta det med egna flygplan i en egen organisation. För Region Norrbotten innebär det att man ska säga upp avtalet med företaget Babcock Scandinavian Airambulance, vars ambulansflygplanstjänst man har köpt sedan 2003.
Den där sena januarieftermiddagen 2016 anar KSA:s styrelse förmodligen inte de stormiga år som ligger framför dem. Bildandet av förbundet möts tidigt av kritik. Både politiker och privata aktörer i den bransch som KSA nu ska ta över menar att regionerna inte vet vad de ger sig in på.
En återkommande synpunkt i debatten är att KSA planerar att köpa alldeles för dyra flygplan. De privata företag som på regionernas uppdrag dittills har skött patienttransporterna använder sig mest av propellerplan, men det blir tidigt tydligt att KSA endast ska köpa in jetplan. Närmare bestämt sex jetflygplan av modellen PC-24, som tillverkas av det schweiziska företaget Pilatus Aircraft. Kritikerna menar att de flesta ambulansflygningar i Sverige är för korta för att det ska löna sig med jetplan.
– Jetmaskiner är dyra att köpa och driftsätta och de är väldigt oekonomiska att flyga på korta sträckor, säger Agneta Karlfeldt, driftchef på Babcock Scandinavian Airambulance, till Läkartidningen 2017.
En annan som uttrycker sitt tvivel är regionpolitikern Monika Nordvall Hedström (M) i Gällivare. I november 2017 kallar hon KSA:s flygplansköp för ”ingenting annat än kvalificerat slöseri med skattebetalarnas pengar” i en skrivelse till Maria Stenberg – som utöver att sitta med i KSA:s styrelse då också är ordförande i Norrbottens regionstyrelse.
Monika Nordvall Hedström arbetade i många år som vd för det nu nedlagda flygföretaget Norrlandsflyg, som bland annat flög ambulanshelikopter. I dag, snart fyra år efter skrivelsen, är hon fortfarande lika skeptisk till flygplansaffären:
– Det är överkurs med sex jetplan – och ett otroligt penningslöseri. Jag tror att KSA blev imponerade av de där jetplanen. De är moderna och fräcka och därför köpte man fler än vad som är nödvändigt, säger hon.
Med hänvisning till sekretess har KSA inte lämnat ut några uppgifter om priset på varje flygplan. Det är däremot möjligt att få reda på vad de sex planen kostade tillsammans: Cirka 694 miljoner kronor. Det är pengar som KSA har lånat från sina ägare – det vill säga regionerna. Och eftersom regionernas yta påverkar storleken på deras avgift till KSA är Norrbotten den region som betalar överlägset mest.
Det betyder att det i hög grad användes norrbottniska skattepengar när de sex jetplanen köptes för ungefär 115 miljoner kronor styck. De propellerplan som i nuläget används för de flesta patienttransporterna kostar enligt Monika Nordvall Hedström ungefär hälften så mycket. Den betydande prisskillnaden har också påpekats av de kritiker inom flygbranschen som vi har talat med.
En annan synpunkt som förenar Monika Nordvall Hedström och de övriga kritikerna är övertygelsen om att PC-24 är ett bra flygplan. Ett väldigt bra flygplan, till och med. Kritiken riktar sig snarare mot att KSA har köpt för många flygplan av en onödigt dyr modell.
– Ska man vara riktigt välvillig hade de kunnat köpa tre jetplan och tre propellerplan, för att komplettera varandra. Den metoden fungerar bra i Norge, säger Monika Nordvall Hedström.
Anders Sylvan är i grunden kirurg och sedan april 2021 förbundsdirektör i KSA. Enligt honom finns det goda skäl till varför KSA valde att endast köpa jetplan:
– Fler typer av flygplan kräver också olika piloter och olika typer av service. Enligt beräkningarna som gjordes blir det mer kostnadseffektivt med endast en typ av flygplan. Och även om driftkostnaderna blir högre än tidigare så ska vi nyttja flygplanen bättre, säger Anders Sylvan.
Han säger sig förstå att KSA:s flygplansflotta ses som överdimensionerad, men menar samtidigt att det är en satsning inför framtiden.
– Ur ett historiskt perspektiv är det här inte den sortens plan som har dominerat i ambulansflyget. Men vi tror att nyttan kommer att visa sig framöver. Med de här planen kan vi nå Reykjavik, Spetsbergen och ut i hela Europa.
Utöver själva flygplansköpet menar vissa kritiker att förbundet överlag saknar kunskap om den verksamhet det bedriver. En av dem är Ann Molander (L). Hon är fullmäktigeledamot i Region Halland och ledamot i KSA:s förbundsfullmäktige sedan starten i januari 2016.
– Jag har upplevt att underlagen för att fatta beslut inom KSA har varit undermåliga. Och så kan man inte bete sig när det handlar om skattepengar, säger Ann Molander.
Hon menar att det genom åren har varit väldigt rörigt inom KSA. Det ska bland annat ha varit svårt att få ut dokument och handlingar från förbundet. På det senaste fullmäktigemötet ledde samma kritik till att förbundets egna revisorer gjorde en anmärkning mot styrelsen för verksamhetsåret 2020.
– Det känns som att styrelsen inte ville involvera oss fullmäktigeledamöter. Jag har knappt fått någon information alls om flygplansupphandlingen, med hänvisning till sekretesskäl, säger Ann Molander.
Anders Sylvan säger sig inte vilja ”recensera” hur KSA såg ut innan han tillträdde som förbundsdirektör:
– Men jag tror inte att man har haft uppsåt att mörka någonting. Och i min roll nu ska KSA vara så transparent som möjligt.