Senare prövning ska göra det enklare att starta gruvor

Natura 2000-prövning ska göras senare i processen för att starta nya gruvor. Det kan öka förutsägbarheten och göra Sverige mer attraktivt som gruvnation, tror riksdagsledamoten Linda Modig (C).

Den 23 december förra året lämnade regeringen beskedet att det behövs en Natura 2000-prövning innan bearbetningskoncession för gruvprojektet i Laver kan beviljas. "Det är genom Laver frågan har blivit belyst", säger Linda Modig.

Den 23 december förra året lämnade regeringen beskedet att det behövs en Natura 2000-prövning innan bearbetningskoncession för gruvprojektet i Laver kan beviljas. "Det är genom Laver frågan har blivit belyst", säger Linda Modig.

Foto: Joel Gustafsson

Luleå2021-04-24 06:00

Beskedet slog ned som en bomb kvällen före julafton förra året: regeringen gav bergmästaren rätt och slog fast att det behövs ett Natura 2000-tillstånd innan Bolidens ansökan om bearbetningskoncession i Laver kan behandlas.

undefined
Den 23 december förra året lämnade regeringen beskedet att det behövs en Natura 2000-prövning innan bearbetningskoncession för gruvprojektet i Laver kan beviljas. "Det är genom Laver frågan har blivit belyst", säger Linda Modig.

Nu vill riksdagen att Natura 2000-tillstånd – som ska beskriva hur närliggande Natura 2000-områden kommer påverkas av gruvbrytning – inte ska behövas för att bevilja bearbetningskoncession. I stället ska Natura 2000-prövningen ske i samband med ansökan om miljötillstånd, senare i processen för att få starta en ny gruva.

– Det blir en mycket mer ändamålsenlig prövning. Att inhämta Natura 2000-tillstånd redan vid bearbetningskoncessionen kommer vara mycket svårt, säger Linda Modig.

Riksdagen klubbade det så kallade tillkännagivandet på torsdagen, efter ett initiativ från Moderaterna i näringsutskottet. Förslaget fick stöd av Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna medan de tre rödgröna partierna reserverade sig.

Nu är det upp till regeringen att senast den 30 juni 2022 lägga ett förslag om hur riksdagsbeslutet kan förverkligas.

Linda Modig tycker att det är bättre att göra Natura 2000-prövningen senare i processen eftersom det är först då den som prospekterar har alla de underlag som behövs.

– Det är svårt att göra den allt för tidigt innan allt är känt. I bearbetningskoncessionen ska man mer pröva om själva lokaliseringen fungerar.

Kan det inte finnas fördelar med att röja undan frågan tidigt i processen?

– Ja, teoretiskt, men problemet är att man inte har den fördjupade kunskap som krävs för att göra bedömningen. Man hämtar in miljödata under flera år och det är en mycket gedigen prövning.

Linda Modig hoppas att en senareläggning av Natura 2000-prövningen ska göra processen mer förutsägbar och leda till att fler gruvor kan starta i Sverige.

– Gruvprövningen har gått i baklås på grund av att det råder så mycket osäkerhet. Det finns en rad indikationer på att Sveriges attraktionskraft som gruv- och prospekteringsland allvarligt äventyras, samtidigt som vi har ett stort behov av kritiska mineraler och metaller i den gröna omställningen.

Vad tycker du generellt om regeringens hantering av gruvfrågorna?

– Regeringen har kastat svensk gruvnäring under den miljöpartistiska bussen och jag vet inte hur de ska kunna leva med det.

Nya gruvor: Så funkar det

Den som har fakta om var en fyndighet kan finnas kan få undersökningstillstånd av bergmästaren. Det ger ensamrätt till undersökning.

Om det finns en fyndighet som sannolikt kan utvinnas beviljar bergmästaren efter samråd med länsstyrelsen bearbetningskoncession, som ger ensamrätt till brytning. I ansökan ingår miljökonsekvensbeskrivning. Vid tvist avgör regeringen.

Gruvor ska uppfylla samma krav i miljöbalken som annan. Mark- och miljödomstolen bestämmer villkoren.

Källa: Bergsstaten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!