En av de heta dagarna i slutet av juli sitter Maria Eriksson vid kanten till barnpoolen medan dottern Amelie Wättlind leker i vattnet.
– Det är ett kanonställe. Kiosk, möjlighet till andra aktiviteter och alltid badvakter. Som förälder har man givetvis huvudansvaret för sitt barn men det är en extra trygghet och bra för ordningen. Vi har varit jättemycket här, säger hon.
På varma och soliga dagar har det under åren varit hårt besökstryck, upp till 2 000-2 500 badsugna Luleåbor per dag. Men efter pandemin har kommunen begränsat antalet till högst 300 personer samtidigt.
– Det är så bra att de infört den gränsen, så att det inte blir trångt och stökigt. Och informationen på Facebook sköts perfekt, säger Maria Eriksson.
Beslutet om att bygga badet togs 1985. Den 10 juni 1986 invigdes poolen med ett gemensamt dyk av de socialdemokratiska politikerna, kommunalrådet Aron Marklund och fritidsnämndens ordförande Sten Wallo.
Ingen av dem finns längre i livet, men partiveteranen Margaretha Lindbäck minns fortfarande delar av de politiska turerna som föregick bygget.
– Planerna om ett utebad hade diskuterats ganska länge. Och det var ett tag tveksamt om det skulle få heta Aronsbadet, eftersom det var lite si och så med Aron Marklunds popularitet, säger hon.
Aron Marklund fick öknamnet "Aron husmördare" av sina kritiker, efter den politik som bedrevs när Luleå under hans ledning gick in i en expansiv fas där gamla träbyggnader revs till förmån för nya hus i betong.
Det råder dock delade meningar om badet är uppkallat efter kommunalrådet eller området Aronstorp, som är en del av de klassiska arbetarkvarteren på Örnäset som uppfördes på 1950-talet.
– Det kommer nog från Aronstorp, säger Lars Anehagen, tidigare anläggningschef på fritidsförvaltningen.
– Men utan Aron Marklund hade badet aldrig blivit av. Han var otroligt drivande i frågan. Det skulle vara barnens lekplats och det skulle vara gratis. Och det blev en omedelbar succé. Från dag ett har det varit mycket folk. Ur allmänhetens synvinkel kan det vara det bästa som hänt Luleåborna, säger Lars Anehagen.
Hans tidigare kollega Roger Strand var badhusföreståndare och senare områdeschef på förvaltningen.
– Diskussionen om ett utebad hade pågått 10-15 år innan politikerna kom till skott. En del ville ha det på Gültzauudden, andra tyckte att dåvarande korpcentra på Örnäset var bästa platsen.
Nu förlades badet ytterligare en bit bort mot Svartön, granne med Örnäsets IP.
– Det här blev väl lite av en kompromiss, men att badet hamnade där har givetvis gjort Örnäset trivsammare och attraktivare, säger Roger Strand.
Innan bygget invigdes hade budgeten sprängts med det dubbla. Slutnotan hamnade på fyra miljoner, vilket i dag får ses som en blygsam summa och synnerligen väl investerade slantar, även om badet givetvis rustats upp och förbättrats under de nästan 40 år det varit i drift.
Några milstolpar:
I början av 1990-talet övertog kommunen driften av kiosken på anläggningen från IFK Luleå.
Då anlades även den minigolfbana som kantar bassängerna.
1996 flyttades rutschbanan från Gammelstads badhus till Aronsbadet.
2015 renoverades delar av badet, bland annat rörledningar.
2023 stod nya och fräscha omklädningsrum klara.
Roger Strand berättar att de ursprungliga planerna innehöll arkitektritningar på en 50-metersbassäng och äventyrsbad.
– Det hade varit ännu bättre om de fullföljts. Men Aronsbadet är en suverän satsning, och vi ser samma sak med Rånepoolen i dag, säger han.
Tillbaka på Aronsbadets gräsmatta hittar vi Linus Grönlund, Rebecka Hellström och barnen Albin och Lilly, med både filtar och solstolar och medtaget fika. Barnen leker med kusinerna.
– Vi stortrivs. Det är jättebra ordnat, inte minst för barnen. Härlig pool med rutschkana och så kan man spela minigolf eller lite fotboll på gräset också. Förra året var vi fem dagar i rad här och badade. Inför sommaren i år var Albins största önskan att vi skulle bada sju dagar i rad på Arons, och nu är vi inne på femte dagen, säger Linus.
Lite längre bort sitter Peter Lundberg och Annica Lundberg med var sin glass.
– När barnen var små åkte man hit med dem. Nu är barnen utflugna men vi här ändå, och det är lika härligt, säger Annica.
– Skönt att slippa sanden när man tagit sig ett dopp. Det är nog egentligen bästa stället det här, säger Peter.