Rätta modellen för Norrbotnia?
Det här kan vara den rätta modellen för Norrbotniabanan. En modell av Norrbotniabanan att visa upp för omvärlden.- Den här kan vi ta med oss på olika mässor och när vi inte gör det så har den en plats i Teknikens hus, säger Elisabeth Sinclair, projektledare för Norrbotniabanan i Piteå kommun.
Elisabeth Sinclair, projektledare på Norrbotniabanegruppen, Piteå kommun, Johan Sterte, rektor på universitetet, Olle Nordberg, verksamhetschef Teknikens Hus och Lars-Erik Engman, universitetet, visar upp visningsmodellen för Norrbotniabanen.
Foto: Maria Ekman
Nu tar Norrbotniabanan plats i Teknikens hus på allvar.
På universitetet har en modell av banan byggts. Den påvisar bland annat värdet av minskade koldioxidutsläpp som banan skulle innebära om den byggs.
- Ett godståg drar lika mycket frakt som 30 långtradare, säger Elisabeth Sinclair.
Elisabeth Sinclair betonar dock att det inte är så mycket de "redan troende" som behöver övertygas om Norrbotniabanans förträfflighet utan beslutsfattare söderut.
- Den här modellen kan vi ta med oss ut och sedan när vi är hemma så har modellen en egen plats i Teknikens hus. Det känns verkligen bra.
Vill fortsätta växa
Under de närmsta tio åren satsas cirka 450 miljoner kronor i olika projekt på Nordkalotten, i Norge, Sverige och Finland. Det är ett av skälen till varför Norrbotniabanan behövs enligt Elisabeth Sinclair.
- Jag tror faktiskt att det handlar om mer pengar än så, säger universitetets rektor Johan Sterte.
Luleå tekniska universitet har 14 000 studenter och 1 500 anställda.
- Vi vill fortsätta att växa och därför måste vi ha en hög kvalitet, vi måste vara bättre än våra konkurrenter och det kräver investeringar i infrastrukturen och därför är Norrbotniabanan en välkommen satsning.
Så jobbar vi med nyheter