Både i sociala medier och i andra forum höjs röster för att händelsen med den åttaårige pojken inte får upprepas. Som Norr Media tidigare berättat pågick en vårdnadstvist mellan föräldrarna, mamman hade vårdnaden medan pappan hade umgängesrätt, allt enligt domstolsbeslut. Vårdnadstvisten är även ett möjligt motiv, enligt vice chefsåklagare Lindha Strömberg, som leder mordutredningen.
Carin Westerlund, rådman vid Domstolsverket, säger att när domstolar dömer i vårdnadstvister förhåller de sig till lagen enligt föräldrabalken, där står att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge.
– Det står uttryckligen att vid bedömning av vad som är bäst för barnet ska man fästa avseende vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller olovligen hålls kvar. Men det står också att man ska ta särskild hänsyn till barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.
Risken för att barnet eller någon i familjen utsätts för våld är oerhört svårbedömd enligt Westerlund då påstående om våld finns i väldigt många vårdnadstvister.
– Tyvärr är det ett vapen som tas till av båda parter, det är ett enkelt sätt att få ensam vårdnad om ett barn.
Riksförbundet Unizon riktar kritik mot domstolar för att de dömer till umgänge trots att våld finns med i bilden. Enligt Carin Westerlund är det svårt att sätta en så skarp gräns att varje typ av våld oavsett allvarlighetsgrad eller omständighet diskvalificerar en förälder från föräldraskapet.
– Det är väldigt hårt att säga att en part som en gång klivit över gränsen och gett den andra parten en örfil i ett upphetsat gräl är så olämplig som förälder att den aldrig ska få träffa sitt barn igen.
Ibland händer det att barn uttrycker motvilja till att träffa den ena föräldern, ändå kan domstolen döma till umgänge. Detta då det i Sverige finns en praxis där domstolen tittar på barns mognad när de funderar kring hur stor vikt de ska lägga vid vad barnet själv tycker.
– Det finns en tumregel om att när barnet fyllt tolv år görs en utredning och deras synpunkt läggs in direkt, men inte heller då är barnets uttalade vilja avgörande även om det spelar en större roll. När det kommer till yngre barn gör socialtjänsten en utredning för att ta reda på vad barnet känner. Regeln är till för att skydda barnet från den press det skulle utgöra att ställa frågan direkt till dem.
Även socialförvaltningen i Luleå har fått många frågor om händelsen där åttaåringen miste livet. I ett pressmeddelande hänvisar de till sekretess och lagstiftning.