Räddningstjänstens övergripande underlag till strategisk plan och budget 2021 – 2023, däribland med förslag om en kraftigt minskad bemanning i Råneå, ska ses mot bakgrund av att den totala budgetramen måste minska med 4,1 miljoner kronor.
Mikael Andersson, tillförordnad räddningschef, vill understryka att de slutgiltiga förändringarna inte får risk- och konsekvensanalyser förrän efter fullmäktiges beslut i oktober.
– Utredningen av konsekvenserna påbörjas först i januari 2021, så ett eventuellt genomförande av förändringen i Råneå ligger minst ett år bort.
Borde inte konsekvensanalyser ha gjorts redan innan förslaget presenterades för politiken?
– Vi hade inte utrymme att göra djuplodande analyser. Förslaget är utifrån budgetramen, med endast grovt beskrivna konsekvenser för politiken att ta ställning till.
Samtidigt medger räddningschefen att det är svårt att se var besparingarna kan göras i stället.
– Vi får titta på våra två verksamheter, Luleå och Råneå, och se var det smärtar minst. Vi har redan en viss övertalighet i Luleå. Om slutsatsen blir att vi inte kan minska i Råneå, blir det i stället en operativ neddragning inne i stan.
Hur ser du på hotet om att alla brandmän i Råneå säger upp sig om sparförslaget blir verklighet?
– Jag vet inte om jag ska kommentera det i media. Men jag har full förståelse för att brandmännen i Råneå reagerar, och jag välkomnar den politiska debatten.
Enligt vad vi erfar finns dock ett missnöje över att dialogen med Råneåstyrkan borde ha skötts bättre, så att beslutet i kommunstyrelsen hade varit mer förankrat tidigare.
– Alltid lätt att vara efterklok men vi hade inte planerat det så, utan tänkte att information skulle gå ut inför fullmäktiges beslut ut i stället. Jag träffade i alla fall personalen förra veckan och försökte informera dem om tidsskalan gällande utredningen då, säger Mikael Andersson, tillförordnad räddningschef i Luleå.