Patrik Söderholm, professor i nationalekonomi vid LTU, har tidigare förespråkat en gemensam koldioxidskatt i Europa.
– Sverige hade ju tidigare mycket kol- och oljeeldning när det gäller kraftvärme, men när vi införde en koldioxidskatt var det lätt för den branschen att ställa om till biobränsle, säger han.
I grunden är det egentligen ingen stor skillnad på en koldioxidskatt och handeln med utsläppsrätter.
– De sätter båda ett pris på de utsläpp du gör, skillnaden ligger i stabiliteten. Handelssystemet är känsligt för bl a konjunkturväxlingar medan en skatt ligger fast, säger Söderholm.
En del svenska företag gynnas av systemet med handel av utsläppsrätter, på andra sidan staketet står fossilbaserade bolag, inte minst på Europas fastland.
– De fossilbaserade industrierna är förlorarna, men det är ju också tanken eftersom man vill bort från fossilberoendet. De typiska köparna av utsläppsrätterna är exempelvis koleldade kraftverksägare i Tyskland eller Polen för vilka det heller inte finns någon gratistilldelning av utsläppsrätter, säger Patrik Söderholm.
Men även stålindustrin har påverkats.
– Det har varit tufft för dem eftersom det är svårt att ställa om.
Patrik Söderholm kan inte se att handelssystemet ensamt skulle kunna bidra till fossilfrihet.
– För att det ska hända behöver priset på utsläpp nå så höga nivåer att det skulle riskera att slå ut branschen, säger han och hänvisar till att exempelvis Hybritprojektet inte enbart motiveras av priset för att släppa ut koldioxid utan också backas upp med statliga medel.
– De behöver teknik som inte finns idag, och för det krävs även andra styrmedel, exempelvis stöd från staten för investeringar i pilotanläggningar.
Handelssystemet har alltid fungerat i den mån att utsläppen har minskat sedan systemet infördes, menar Söderholm. Men under långa perioder har tilldelningen av utsläppsrätter varit för generös i förhållande till den ekonomiska aktiviteten och då sattes ingen egentlig press.
– Men även om du får utsläppen gratis så har du ett incitament att minska dina utsläpp för säljer du dem inte går du miste om en intäkt.
Det finns också en möjlighet för företag att vara smarta med förvaltningen av sina utsläppsrätter – de får nämligen sparas i fem års tid.
– Det innebär att om ett företag skulle vilja öka produktionen i framtiden kan det vara ett bra läge att spara utsläppsrätterna.