Det svenska sjukvårdssystemet är just nu föremål för en totalöversyn, i den statliga utredning som Anna Nergårdh leder och som ska vara färdig i mars 2020. Ett av huvudbudskapen i utredningen är att allt fler insatser – såväl förebyggande som löpande och brådskande – ska ske i primärvården i stället för på sjukhusen.
– Självklart ska det vara mer ansvar och sjukvård på den nära nivån, säger Robert Svartholm, allmänläkare och ordförande i Distriktsläkarföreningen Norrbotten.
Läs mer: Skräcksiffran: 80 läkare fattas
Läs mer: "Primärvården har slutat fungera"
Svartholm anser att tydliga ansvarsområden är en framgångsfaktor för primärvården, som han upplever fått mer och mer att göra de senaste årtiondena – utan att tillräckliga resurser skjutits till. I dag har hälsocentralerna i länet svårt att rekrytera läkare och ta emot sina patienter.
– Vi måste få mer resurser och bli fler personer. Då måste man ta hand om dem som arbetar. På senare år har man skrämt bort folk.
Kan mer ansvar för primärvården göra det mer attraktivt att arbeta i den?– Ja, det kan låta lite absurt, men relationen med patienterna – att träffa dem och hjälpa dem genom livet – är det vi är utbildade för. Får vi göra det blir proffset lyckligt.
I det delbetänkande Anna Nergårdh presenterade under våren pekar hon bland annat på att svensk sjukvård håller hög medicinsk kvalitet, men att tillgängligheten och kontinuiteten är sämre i internationella jämförelser.
När medellivslängden ökar blir kroniska sjukdomar vanligare – och då är relationen mellan läkare och patient en grundpelare i vårdförloppet, enligt Nergårdh. Ett konkret förslag från utredningen är att Socialstyrelsen ska fastställa hur många patienter en allmänläkare kan vara fast läkarkontakt för.
– Vi måste kunna hantera de patienter vi har, annars är det värdelöst, säger Svartholm.
Enligt distriktläkarföreningens siffror har Region Norrbotten i dagsläget ett 90-tal anställda allmänläkare, varav mellan 10 och 15 är pensionärer som arbetar deltid. Behovet är ungefär 140 läkare.
Nycklarna för att förbättra bemanningen är enligt Svartholm två: att få fler unga läkare att välja allmänmedicin som specialitet – och att få de ungefär 60 ST-läkare som arbetar på hälsocentralerna att stanna. Han anser att tiden börjar bli knapp.
– Pensionärerna håller i gång en stor del av vården. Om fem år kommer de vara jättepensionärer. Nu har vi några år på oss att handleda de yngre, annars skjuts det ännu mer på framtiden.