Diakonen Bodil Andersson Mellergård och prästen Lena Malm tillsammans med asylsökande Laila Haddad, och lilla dottern Marina.
Bakom henne är stolarna upphängda på de prydligt utställda borden och flygeln är övertäckt. Pandemin satte stopp för den sjudande verksamheten med språkkafé, öppen förskola och gemensamma middagar i församlingsgården. I veckan har kyrkan för första gången på ett och ett halvt år bjudit in Råneås allra nyaste invånare till svenskträning.
I Lena Malms tjänst som präst ingår en hel del diakonalt arbete. Eftersom Råneå är en ort där Migrationsverket har boenden faller det sig naturligt att en stor del av det sociala arbetet riktas till att hjälpa och stötta nyanlända.
– Det är en självklarhet, det handlar om solidaritet. Vi beklagar att Europa stängt sina gränser. 2015 pratade man om en flyktingkris här. Vi menar att det är flyktingarna som har en kris i det landet där det är krig, vi har ingen kris här, säger diakonen Bodil Andersson Mellergård.
Hon och Lena Malm arbetar strukturerat med att stötta och hjälpa det 70-tal nyanlända som vistas i Råneå just nu.
– De är här av olika skäl och på olika premisser. En del av dem är asylsökande, andra har arbetstillstånd och några är kvotflyktingar, säger Lena Malm.
Ännu har de inte hört något om att det ska komma några kvotflyktingar från Afghanistan till Råneå.
– Sverige skulle bara ta emot omkring 650 personer, de som arbetat för Sverige och deras familjer. Och nu är ju landet helt stängt, så jag tror inte det kommer så många från Afghanistan, tyvärr, säger Lena Malm.
Prästen Lena Malm önskar att fler flyktingar kunde ta sig till Sverige. "Det handlar om solidaritet", säger hon.
Både Lena och Bodil känner en oro för att Sverigedemokraterna ska vinna fler mandat i kyrkomötet.
– För mig är det obegripligt hur de kristna värderingarna och Sverigedemokraternas människosyn går ihop utifrån alla människors lika värde. Vi har lovat att stå på de svagas sida och ge röst åt dem som själva inte kan föra sin egen talan, säger Bodil Andersson Mellergård.
Sverigedemokraten och kyrkopolitikern Magnus Häggblad avfärdar kritiken.
– Det är samma retorik som man använder inom politiken mot oss. Man vill misstänkliggöra Sverigedemokraterna. Jag uppmanar alla att själva ta reda på vad vårt parti står för, säger han.
På måndagar och onsdagar anordnar kyrkan svenskträning för de asylsökande i Råneå, på fredagar i Niemisel där det också bor ett 20-tal.
– Då erbjuder våra volontärer barnpassning för dem som har barn och så får de vuxna träna svenska, säger Bodil.
Laila Haddad har fått mycket hjälp av kyrkan med pappersarbetet i asylprocessen.
Pappersarbetet i migrationsprocessen är krävande och både Lena och Bodil hjälper många.
– När man fått tre avslag kan man lämna in verkställighetshinder om det tillkommit någon ny omständighet, som gör att man inte kan återvända till hemlandet. Det hjälper vi många med, säger Bodil.
En av dem som fått hjälp är Laila Haddad, 32 år, från Jordanien. Hon har nyligen fått sitt tredje avslag från Migrationsverket och har nu lämnat in verkställighetshinder.
– Jag är oändligt tacksam för all hjälp vi fått av kyrkan. De ställer alltid upp när vi ber dem om hjälp. De delar alltid med sig av sin värdefulla tid. Det arbete de gör för oss hade kostat en massa pengar hos en advokat, men de gör det helt gratis säger Laila Haddad.
Hon och hennes man är kristna och valde att lämna Jordanien på grund av den turbulenta situationen i landet. Enligt en rapport från utrikesdepartementet inskränker den jordanska regimen mänskliga rättigheter, framför allt åsiktsfrihet. Säkerhetstjänsten har också omfattande befogenheter som stundtals används på ett brutalt sätt.
Kristna Laila Haddad flydde Jordanien på grund av de stränga sharialagarna.
– Det råder väldigt strikta regler och lagar i Jordanien, traditionerna är stränga, säger Laila Haddad.
Under parets tid i Råneå har de fått en liten dotter, som de hoppas ska få växa upp i Sverige.
– Hon är svensk, säger Laila glatt på sin utmärkta engelska.
Hon har inte fått möjlighet att studera svenska eftersom hon inte fått uppehållstillstånd. Men hon planerar att gå på den svenskträning som kyrkan ordnar.
I sitt diakonala arbete kommer Bodil och Lena i kontakt med människor som har det mycket svårt. Det är inte ovanligt att de vänder sig till dem för att be om mat.
Diakonerna kallas också för kyrkans socialarbetare. För att bli diakon krävs en socionomexamen, eller motsvarande utbildning.
– Vi ser att vårt arbete betyder väldigt mycket, därför är det också tråkigt att flera väljer att lämna Svenska kyrkan när de får sitt röstkort. Det motverkar sitt syfte, i stället för att vara med och påverka väljer en del att avsluta sitt medlemsskap, säger Lena Malm.