Sedan kamerabevakningslagen trädde i kraft i augusti 2018 har övervakningen på allmänna platser ökat. De första kamerorna placeras ut på brottsutsatta platser i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Första kameran i region Nord hamnade i Luleå. 2018 monterades fyra kameror upp på Porsön. Bostadsområdet har i perioder klassats som ett problemområde med överfallsrån och anlagda bränder.
Fem år senare har lagändringen i kombination med ökade anslag lett till en kraftfull expansion. Strategin är fortfarande att rikta linsen mot allmänt stökiga gator.
– Kamerorna i Luleå används inte specifikt mot gängkriminalitet. Det används i vårt utredningsarbete, men kan förstås bidra i arbetet mot gängkriminalitet, säger Joakim Oja, tillförordnad biträdande chef för polisområde Luleå Boden.
Det råder sekretess kring kamerornas placering. Polisen vill inte heller uppge det exakta antalet, men enligt uppgift finns det i region Nord, som omfattar de fyra nordligaste länen, ett 80-tal fasta kameror.
Till det tillkommer tillfälliga bevakningskameror som användes exempelvis vid EU-besöken i Kiruna och Luleå samt vid musikfestivaler.
– Det är inget snack om att bevakningen bidragit positivt. Under 2022 användes material i 15 rättsliga ärenden i Norrbotten. I år är siffran uppe i 75, säger Stefan Ström som är kameraansvarig i polisområde Norrbotten.
Det mest uppmärksammade målet är mordet i Notviken i juli 2021, där bilderna från en övervakningskamera fem kilometer från själva mordplatsen kom att spela en betydelsefull roll i utredningen.
– Vi klarar – tack vare kamerorna – även av mindre brott i högre utsträckning. Om det sker en cykelstöld i centrala Luleå är risken stor att gärningsmannen fastnar på bild antingen på väg till eller från brottsplatsen, tillägger Stefan Ström.
Länets samtliga kameror finns i Luleå, antingen på Porsön eller i centrala stan.
Snart är det Bodens tur.
– Vi befinner oss i ett slutskede. Kamerorna är redan på plats, men vi arbetar för att maska bilderna så att de inte visar intregritetskränkande detaljer från kontor eller folks hem. De får inte heller filma vad som sker på uteserveringar eller i restauranger, tillägger Stefan Ström.
Parallellt pågår arbetet inför nästa etablering som ska ske i Piteå.
Det är ofrånkomligt att de som bor i ett kameraövervakat område fångas på film, oavsett om de är en hederlig medborgare eller inte. Filerna sparas i 62 dygn och granskas aldrig i realtid – förutom när polisen vill skaffa sig en lägesbild inför en större utryckning.
– Alla våra utredare, som genomgått en intern utbildning, har tillgång till vår kameraportal, förklarar Stefan Ström.
Nu vill regeringen ytterligare utöka polisens befogenheter. Den här gången handlar det om möjligheten att använda ansiktsigenkänning som utreds i ett snabbspår.
Stefan Ström ser inga tecken på att expansionen är på väg att avta. Nästa år ska polisen få 2 500 nya kameror.
– Jag skulle säga att vi i Norrbotten fortfarande är inne i en långsam utveckling. Resurserna fördelas nationellt och de flesta kamerorna hamnar förstås i södra Sverige, men det pågår ett arbete i polishuset där vi försöker kartlägga hur våra behov ser ut 2026 eller 2030.
Är vi på väg mot ett övervakningsamhälle?
– Jag ser det inte på det sättet. Av alla bevakningskameror i Luleå förfogar polisen över en liten del. Det finns skolor som har fler kameror än vi, säger Stefan Ström.