Regeringen utlovar 10 000 nyanställda poliser fram till 2024 men resursförstärkningen går trögt, samtidigt som 2 000 lämnade sina polisyrken de senaste fem åren.
– Den negativa utvecklingen nationellt har stannat av – men inte i Norrbotten. Fler poliser slutar här, jämfört med i övriga landet, säger Lena Nitz, riksordförande för Polisförbundet, på besök i Luleå under måndagen.
Och polisflykten beror bara delvis på pensionsavgångar.
– 57 procent i Region Nord slutar av en annan anledning. I övriga landet ligger den siffran på 50 procent.
Vad beror det på?
– Lönen och arbetsvillkoren. I Norrbotten finns också ett tydligt behov av att få utvecklas i sitt yrke, men då det är så få poliser tvingas många stanna väldigt länge i ingripande- eller utredningsverksamhet.
Missnöjet över lönerna är annars den avgjort viktigaste orsaken till personaltappen.
– Vi ligger flera tusenlappar under statlig medellön. Många går till andra offentliga arbetsgivare, som till Försäkringskassan där du "bara" jobbar 8-17, måndag till fredag. Och våra kollegor är attraktiv arbetskraft.
– Många har haft med sig andra utbildningar innan de började inom polisen i Norrbotten och återvänder till de yrkena. Stämningen är inte positiv när så många väljer att sluta, säger Linnea Persson, nytillträdd länsordförande för Polisförbundet.
Effekterna av den sårbara polisbemanningen har aktualiserats i samband med dramatiska brottsfall på sistone. Exempelvis dröjde det över en timme innan polispatruller från Luleå anlände till Kalix, där en 25-årig kvinna hade mördats.
– Fruktansvärt och oerhört tragiskt. En omedelbar konsekvens av polisbristen, säger Lena Nitz.
Linnea Persson, som själv har arbetat som områdespolis, ser en annan oroande utveckling, med allt färre polispatruller i yttre tjänst.
– Vi får inte tappa kontakten med medborgarna. Luleåborna ska känna till vem som är deras områdespolis.
Samtidigt berättade vi i dagarna att antalet nattpatruller i Jokkmokk och Malmfälten minskas från två till en på grund av personalbristen.
– Inte vår idé, men jag förstår att arbetsgivaren tvingas till såna prioriteringar när resursläget är så taskigt, säger Johan Claesson, regional fackordförande.
Utöver höjda löner och förbättrade arbetsvillkor nämner Lena Nitz andra åtgärder för att lösa polisbristen. Facket föreslår bland annat så kallade "turlagssekreterare" som kan avlasta polisen med administrativa sysslor, för att effektivisera den operativa arbetstiden.
– Skulle arbetsgivaren nationellt anställa 375 civilanställda turlagssekreterare, frigör det operativ polisiär tid motsvarande 750 årsarbetskrafter. Det finns redan i Uppsala, väldigt uppskattat.
– Alla som har jobbat som poliser vet hur betungande all administration är – som att spela plockepinn med tummarna ibland, säger Johan Claesson.
Men ännu har facket inte fått gehör för att införa turlagssekreterare i fler regioner.
– Polismyndigheten måste fokusera på att fler än bara poliser kan ingå i målet med 10 000 nyanställda, säger Lena Nitz.
Polisförbundet har även pekat på att man borde anställa arbetslösa norska poliser i Sverige.
– Vi har lagt det som ett seriöst förslag, att ge de norska poliserna en påbyggnadsutbildning. Men de måste ha svenskt medborgarskap för att jobba som poliser i Sverige, vilket kan ta ett antal år, säger Lena Nitz, Polisförbundets ordförande.