Ett stenkast från huvudentrén till kvarteret Kungsfågeln i Luleå studerar eleverna vid Bygg- och anläggningsprogrammet med inriktning plåtslageri.
Här förbereder de sig för att kliva rakt ut i yrkeslivet.
Efterfrågan är stor – och deras hantverk unikt.
– Det är hög efterfrågan på grund av alla pensionsavgångar. Det är fler som går i pension än skolorna hinner med att utbilda. Vi är den enda skolan i norra Sverige. Vi har ett par elever från Tärnaby i och med att det inte finns någon motsvarande utbildning i Västerbotten. Den är ganska dyr att bedriva med verktyg, maskiner och material och det är väl lättare och billigare att ge eleverna en dator, säger Peter Lundqvist, 55, ansvarig lärare.
Han har själv 30 yrkesverksamma år bakom sig i branschen innan han fick ett erbjudande om att lära upp nästa generation plåtslagare.
– Jag har tre yrkeslicenser, men behövde även en lärarutbildning som jag läste in på LTU. Jag är nyutbildad lärare kan man säga. Jag har jobbat här sedan 2012 och är inne på mitt sjätte år, säger Lundqvist.
Får utbildningen vara kvar med tanke på de höga materialkostnaderna?
– Det beror på elevunderlaget, menar han.
När Norrbottens Affärer är på besök är det sju elever i lokalen. Några som valt inriktning mot ventilation är på praktik. De hamrar, mäter och testar sig fram i materialet. På flera ställen ser vi resultaten av ett skickligt hantverk.
– Jag gillar att skapa egna saker, att få lösa problem. Det finns inte ritningar till allt och då får man skapa plåtbitarna själv, säger Elias Vesterberg, 18, som läser tredje och sista året på linjen.
Har du valt rätt?
– Jag har alltid velat bli plåtslagare eftersom att min pappa varit det och min storebror är det. Det var ett självklart val för mig.
Ni är ganska utsatta för väder och vind, vad tänker du om det?
– Man får inte vara känslig. Under min senaste praktikdag var det minus 19 grader. Handskarna slits och ibland behöver man ta av sig dem för att göra någonting.
Du är inte höjdrädd?
– Nej, inte så farligt. Min första praktik var högst uppe på höghusen på våning 16 på Kronan. Då fanns det inga hissar inomhus så vi åkte bygghissar utomhus som svajade rätt friskt i vinden. Då var jag lite nojig, men det gick över.
Hur går dina framtidstankar?
– Eget hade varit kul, men jag börjar nog åt en firma. Brorsan är plåtslagare och vi är på samma firma, säger Elias Vesterberg.
Första läsåret går eleverna bygg allmänt och väljer sedan inriktning inför årskurs två. Sista terminen i årskurs tre består i stort sett av praktik.
Går det att tjäna pengar under praktikperioden?
– Om de jobbar extra kvällar, helger och lediga dagar från skolan. En del elever har dragit in 10 000 kronor i månaden och det är en bra peng under skoltiden, säger Peter Lundqvist.
Rycker arbetsgivarna i eleverna innan de gått ut gymnasiet?
– Nej, de inser nog hur mycket skolan betyder. Eleverna är inte färdigutbildade efter tre år. Då väntar två lärlingsår på en byggarbetsplats, säger Lundqvist och fortsätter:
– De kan också avlägga ett gesällprov i Katrineholm som ger lärlingarna en bonus så att de kan bli klar tidigare med lärlingstimmarna.
Plåtslagare är i dagsläget ett mansdominerat yrke, men Maja Strande, 17, bevisar motsatsen.
– Jag vill gärna vara uppe på ett tak på ett stort bygge, säger hon.
Varför valde du just plåtslagare på byggprogrammet?
– Jag kom inte in på måleri med mina betyg och då valde jag plåt framför trä.