Den 8 februari 1967 presenterade Saab nästa svenska flygplan i en stolt tradition. Det var flygplan 37, Viggen. Till F21 i Luleå kom flygplanet först 1979, men på F21 kommer man ändå att fira Viggen och dess 50 år. Den 18 maj är det dags för födelsedagsfest på Flygmuseet.
Det är också på flygmuseet man idag hittar de stora Viggenentusiasterna. Museet har tre versioner av Viggen stående på heden utanför museet, inne i byggnaden finns bland andra Anders Jonsson. Han har flugit Viggen och bokstavligen älskar planet. Så mycket att han och Martin Berglund, som på sin tid flög Lansen, börjar fundera på om inte omsorgen deras respektive flygplan inte stod deras familjer långt efter.
– Ett underbart flygplan, tycker Martin Berglund.
– Under 1970- och 1980-talet var Sverige världsledande var gällde luftförsvaret, säger Anders Jonsson.
Det var det kalla krigets senare period. Kallt för resten, förhållandena var snarast djupfrysta. Ändå var det svenska luftförsvaret, med flygvapnets flygplan och stridsledningssystem, överläget betydligt större nationer med större försvarsanslag. Det hävdar Anders Jonsson med eftertryck.
En viktig del i det var flygplanet som såg ut som en pepparkaksgumma, med de två paren deltavingar som utmärkande drag.
– Vi flög oftast obeväpnade, berättar han, men vi såg att ryssarna flög fullt beväpnade.
För att nu åter tala om ålder i flygsammanhang, så kan det förtjänas att nämna att de första Viggenplanen inte hade datorer utan ”kalkylatorer”. Det handlade alltså snarast om räknesnurror, hellre än de snabba datorer som finns i till exempel dagens Gripenplan .
Efter hand byttes kalkylatorerna ut mot datorer och 1983, när jakt/attack-versionen JA37 kom (tidigare versioner var Attack- och Spaningsviggen) handlade det om ett av världens bästa stridsflygplan.
Men Anders Jonsson menar att utan Viggenpiloterna hade planet inte varit så framgångsrikt, inte varit grundbulten i svenskt luftförsvar.
– Viggenpiloterna fick lära sig att ”köra två bilar”, menar han.
Redan tidigt på 1960-talet ville flygvapnet ha ett enhetsflygplan, flygplan som klarade flera uppgifter, alltså både jakt, attack och spaning. Det är det som Anders Jonsson menar när han talar om ”två bilar”. Piloterna fick lära sig de olika funktionerna och skulle behärska dem alla.
– Det kamratskap som fanns på 1980-talet, finns inte riktigt på samma sätt idag, hävdar Anders Jonsson och han får medhåll av Martin Berglund.
Det hindrar dock inte att piloterna spelade varandra spratt. Anders Jonsson berättar om piloten som vann en ostyckad gris på bingo en kväll i Storuman och dagen efter skulle resa hem till F15 i Söderhamn. Grisen var en smula ohanterlig, men hamnade till slut i navigatörens stol i flygplanet.
Under turen gav en pilotkamrat flygledningen i Sundsvall besked för vidare befordran till F 15:s flottiljledning om att planet transporterade en VIP, en mycket viktig person, och därmed drogs hela maskineriet igång i Söderhamn.
– Man trummade ihop alla höjdarna med vita hattar, röda mattan plockades fram och så landade ”Klodde”, som han kallades.
Piloten ”Klodde” hann tänka tanken att det var många vita mössor på plattan, innan efter vad som sägs flottiljchefen kom fram och skulle välkomna VIP, men blev varse att den ”mycket viktiga personen” i cockpits baksits var en gris.
– ”Klodde” hamnade i arresten, konstaterar Anders Jonsson.
En annan historia om flygvapenpiloter är den om flygturen under Bergnäsbron som antingen ska ha skett med ett Drakenplan eller en Viggen.
– Inte sant! utropar både Anders Jonsson och Martin Berglund och bevisar detta med fysikaliska regler.
– Ett flygplan måste flyga som lägst fyra meter över vattenytan för att inte gå ner, påpekar Martin Berglund.
Anders Jonsson har en aning om att det i något fall finns ett flygplan med flottörer som inte landat på vattnet förrän efter Bergnäsbron och därmed tekniskt har flugit under bron. Men att ett stridsflygplan från F21 ska ha flugit under bron, är han mycket skeptisk till.
Det är dock en envis historia som berättats i flera versioner, i flera fall med en namngiven pilot bakom spakarna.
Anders Jonsson flög Viggen från 1979 till 1999. F 21:s sista flygning med Viggen var i november 2005. Det rådde dåligt flygväder men många gäster från hela Sverige var på plats, när F21:s Viggenplan för sista gången vad gäller ett operativt uppdrag, landade på Kallax.
Det går att säga att en av Viggenplanens viktigaste uppgifter under de här åren, var spaning. Spaning om var lede fi befann sig, spaning om var och hur nära den svenska gränsen han var och dessutom skulle flygplanen och deras piloter visa sig och därmed berätta för fi att svensk luftförsvar var på alerten.
Men det fanns också mindre allvarliga spaningsuppdrag.
– Den första Viggen med värmekänslig kamera fick i uppdrag att hitta en vattenläcka för Luleå kommun, berättar Anders Jonsson.
Problemet var bara att det var inte bara en läcka som hittades av den värmekänsliga kameran, utan flera.