Undersökningar visar på att flickor generellt presterar på en högre nivå än pojkar i skolan. Dock lider fler flickor av psykisk ohälsa. Detta är ett mönster i Sverige och Luleå är inget undantag.
Enligt regeringen och skolinspektionen är de klassade som nationella jämställdhetsproblem i svenska skolor. För att förbättra detta går en stor andel av stödresurserna till pojkar för att förbättra deras resultat.
Emma Engelmark är ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Luleå.
– Kring 70-80 procent av de lösa resurserna för speciella åtgärder går till pojkar för att förbättra deras resultat inom skolan men flickorna glöms bort. Om fler resurser hade lagts på flickorna, hur långt hade de kunnat ta sig då? Nöjer vi oss med deras resultat bara för att det är bättre än pojkarnas?, säger Emma Engelmark.
Resurserna kan innebära allt från elevhälsa, särskilt stöd för att nå önskade resultat, specialkost och så vidare.
– Vi har gett Resurscentrum i uppdrag att se över sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Vi vill inte ta bort resurserna från pojkarna, för behovet finns. Vi vill prioritera om och försäkra oss att de fördelas rätt så att varje barn kan gå så långt som möjligt utifrån deras förutsättningar.
Undersökningar visar på att flickors psykiska ohälsa ökar och enligt Engelmark är mörkertalet stort.
– Vi vill analysera hur flickors psykiska ohälsa hänger ihop med skolan. Kraven för flickor är generellt högre när det gäller prestationer än för pojkar. Vad är skolans ansvar, och vad är sjukvårdens ansvar? Jag tror att allt hänger ihop, säger hon.
Resurscentrums uppdrag är att ta fram en kartläggning baserat på forskning och göra en analys om verksamhetens resursfördelning och synliggöra eventuella könsmönster inom skolan. Detta ska sedan presenteras till Barn- och utbildningsnämnden.
– När kartläggningen presenteras är vårt uppdrag att utifrån resultatet fundera över om vi måste prioritera om, eller om resurserna ska fördelas annorlunda. Vi vill veta om vi gör allt som krävs för att alla ska klara av skolan, det är vårt mål, säger Engelmark.
Enligt Engelmark kan man se att när flickorna växer upp blir de bättre än pojkar på att anpassa sig efter samhällets normer.
– Man kan se att de kan ta upp till vuxen ålder innan flickorna inser att det fanns höga krav och de hade behövt det stödet från skolan som aldrig gavs.