Som vi tidigare har berättat har SGU, Sveriges geologiska undersökningar, uppmätt 14 gånger högre halter av PFAS i bottensedimentet i Bottenviken och Bottenhavet än i egentliga Östersjön.
Sjöfartsverket har inte mätt PFAS när man låtit undersöka bottensedimentet i projekt Malmporten. Det rör sig visserligen inte om samma områden, SGU:s två provpunkter i Bottenviken ligger i utsjön, långt ute till havs medan Sjöfartsverkets undersökningar gäller farleden till Luleå och hamnbassängen.
– Det är ett antal år sedan vi gjorde tillståndsansökan, jag kan inte svara på om vi testade bottensedimentet mot PFAS, säger Bertil Skoog som varit Sjöfartsverkets projektledare för projekt Malmporten från starten 2012 till nyligen.
I miljöundersökningsrapporten från 2015 som ingick i tillståndsansökan omnämns inte PFAS överhuvudtaget. Däremot finns andra föroreningar uppmätta i bottensedimentet; tungmetaller, PAH, PCB och TBT.
– Området har ganska höga bakgrundshalter av arsenik, det är en naturlig förekomst. Jag kommer ihåg att flera stycken höjde på ögonbrynen över det, säger Bertil Skoog.
Sedimenten har klassificerats utifrån halten av föroreningar; muddermassor som kan dumpas i utpekade områden utan särskilda restriktioner och muddermassor som kräver särskild hantering, på grund av sitt innehåll av föroreningar.
– Skulle det ligga PFAS i ytsedimentet så hamnar det på samma ställe som de andra föroreningarna. Det kommer att bakas in och täckas med rena massor som alla andra förorenade massor, säger Bertil Skoog.
Hur ser man till att inte sprida föroreningar när man muddrar?
– Man använder en så kallad miljöskopa. En stor gripskopa med två käftar som går emot varandra. När materialet hamnat i skopan då stannar det där, man lyfter upp skopan och lägger innehållet i en pråm. Det är täckta skopor, när man drar den genom vattenmassan då stannar materialet kvar i skopan.
Sjöfartsverket har tillstånd att placera förorenade massor med lägre föroreningshalt, under ett tre meter tjockt lager av rena muddermassor i djuphålan vid Vitfågelskär utanför Luleå. Sammanlagt rör det sig om cirka 400 000 kubikmeter massor. Mer förorenade massor, cirka 200 000 kubikmeter, kommer att dumpas i Skvampen för att bygga den nya djuphamnen.