Under tiden som Per väntar på att få sig ett eget boende är han i skolan och bor hemma i sitt föräldrahem.
– Nog är det roligt att han är hemma med oss men vi vill att han ska ha ett så självständigt liv som möjligt och det får han inte hemma hos mamma och pappa, säger Pers pappa, Anders Hermansson.
Han menar att det är viktigt för Pers utveckling att han har ett eget boende och inte blir beroende av sina föräldrar.
– Vi kommer att bli äldre och om något händer med oss i framtiden vad händer då Per om han inte lärt sig att vara självständig?, säger Anders Hermansson.
Han menar att det redan nu syns efter att Per varit iväg på kommunens korttidsboende, en insats som Per har tillgång till under sex av alla månadens dagar.
– Per älskar till exempel att vara på kommunens korttidsboende där han har en chans att vara med sina kompisar", säger han.
Familjen ställde Per i kö när var 18 år, och gavs möjlighet till det. En regel som gäller för alla barn och unga vuxna med en funktionsvariation. Men inte för de utan en variation, de får ställa sig i kö när de är 15 år.
– De verkar göra skillnad på barn och barn. Är du en vanlig utan ett handikapp får du ställa dig i bostadskö när du är 15 år men med ett handikapp får du först ställa dig i kö när du är 18.
Totalt står 39 personer i kö för att få en plats på en gruppbostad i Luleå kommun men för Per ser det ut att bli fortsatt år av väntan.
– De säger att det kan dröja upptill två år till innan det händer något vi tycker att det är hel fel. Per vill inget annat än att bo själv. Han ser upp till sina kusiner som alla bor själv och han vill vara som dem, säger Anders Hermansson.
När väl en kommun inte klarar av att ge en plats till en person som sökt en plats på en gruppbostad behöver kommunen rapportera in avvikelsen till Inspektionen för vård och omsorg, (IVO). Därefter hålls en återkommande kontakt gällande biståndsbeslutet som inte kunnat uppfyllas. När det väl har gått oskälig till att tillsätta platsen dömer IVO ut ett vite till kommunen.
Mikael Bergström, tf verksamhetschef för LSS, menar att det är svårt att svara på vad som är en skälig tid att vänta på sitt boende.
– Det är en myndighet som beslutar om behovet och vi försöker därefter att tillgodose det. Det är en utmaning för oss nu att få fram boendeplatser och kommunen jobbar för att lösa det, säger han.
Enligt Ida Johansson, avdelningschef för ekonomi och infrastruktur på socialförvaltningen, menar går det inte riktigt att jämföra den ordinarie bostadskön med kön till gruppboendeplatser för personer med funktionsvariation.
– För personer med funktionsvariation krävs det ett myndighetsbeslut och som jag förstått det kan man bara få det beslutet efter att man har fyllt 18 år, säger hon.
– Systemet är också byggt på att en individ med ett stort behov är den som kommer att erbjudas plats först och inte som en vanlig kö där personen som stått längst är den som erbjuds en plats, säger Mikael Bergström.
Till slutet av 2024 kommer Luleå kommun att ha byggt bort ungefär hälften av en kön som existerar idag och enligt Ida Johansson pågår det planer för fortsatt byggnation inom ramen för bostadsförsörjningsplanen.
– Där planerar vi för en längre tidsperiod och där försöker vi att ta höjd, säger hon.