Under torsdagens skolstart körde Länstrafiken i Norrbotten skolbuss från Ormbergsskolan på Björkskatan till Bensbyn. En busstur hade så många passagerare att alla inte hade möjlighet att hitta en sittplats. Det berättar Niklas Eriksson, pappa till ett av barnen som åkte med.
– De hade fått stå nästan hela klassen, bussen var full. Jag tycker inte att det är acceptabelt.
Utöver att alla inte hade suttit ned och haft bälte, var det trängsel i bussen och svårt att hålla distans till varandra, enligt Niklas Eriksson. Han hade velat att busschauffören som har ansvaret inte kör om hen ser att eleverna inte ryms att sitta ned.
– Men de släpper ju på hur många som helst. De tog upp alla som stod på busshållsplatsen.
Thomas Norgren, skolskjutsplanerare på Luleå Kommun, hade mottagit information om situationen under torsdagseftermiddagen.
– Länstrafiken visste inte att alla elever slutade samtidigt, det är en schemamiss från skolan.
Han säger att problemet är löst och att en extra buss är tillsatt på den turen framöver.
Mats Aspemo, verkställande direktör på Länstrafiken i Norrbotten, berättar att de inte ska ta emot passagerare om det inte finns tillgängliga sittplatser.
– Jag kan inte säga vad som har hänt i det fallet. Problemet är att det är egentligen ingen som kan ha koll på hur många som kliver ombord i och med att chauffören sitter i karantän längst fram och alla kliver på längst bak.
Är det inte busschaufförens ansvar att se till att alla har en sittplats innan hen kör?
– Jo, det ska det vara. Men i vissa fall har de nog svårt att se det, chauffören är ju mer eller mindre isolerad där fram och ska inte interagera med passagerare.
Hur ska ni undvika att en liknande situation uppstår i framtiden?
– Helt kan vi aldrig undvika att det händer, vårt åtagande som allmän kollektivtrafik är att plocka upp dem som står på hållplatserna. Det vi kan göra är att konstatera att vissa linjer är överbelagda och då gör vi allt vi kan för att sätta in extra trafik i den mån det finns.
Han fortsätter:
– Det finns också ett ansvar för skolan och för dem som kliver ombord att bedöma trängselsituationen. Hela Sveriges strategi går ut på det personliga ansvaret.
Kan vi förvänta oss att barn som vill åka hem från skolan gör den bedömingen?
– Nej, men deras föräldrar borde kanske ingripa och göra en bedömning isåfall. Vi kan omöjligt styra hur många som går på bussen.