På bakteriejakt

Luleås miljöinspektörer går på bakteriejakt bland Luleåkalasets uteserveringar.Det är rötmånad, varmt och fuktigt, och risk för matförgiftning.- Om allt sköts rätt är det ingen fara att äta ute, säger Joakim Johansson lugnande, dagen innan serveringarna öppnar.

Joakim Johansson vandrar runt bland Luleåkalasets tält och kök på gatan. Han ser ingen anledning för luleborna att oroa sig för matförgiftning  trots rötmånaden. FOTO: Martin Thelenius / Expressum

Joakim Johansson vandrar runt bland Luleåkalasets tält och kök på gatan. Han ser ingen anledning för luleborna att oroa sig för matförgiftning trots rötmånaden. FOTO: Martin Thelenius / Expressum

Foto: Martin Thelenius / Expressum

LULEÅ2010-08-05 17:40

Han har fyra kolleger i Luleås stadshus, miljöinspektörer med inriktning på livsmedel. Under Luleåkalaset ska inspektörerna kontrollera att livsmedlen hanteras på ett rätt sätt och inte leder till matförgiftning.
- Alla som arbetar med livsmedel måste vara registrerade, säger Joakim Johansson.
Handhygienen viktig
Registreringen innebär att företagen själva ansvarar för att verksamheten uppfyller alla krav, så kallad egenkontroll.
Företagen ska följa "God hygienpraxis".
Det är inte bara livsmedelshantering och servering i uppresta tält på gatan. Det sker dessutom i rötmånaden.
- Handhygienen är viktig. Finns det inte rinnande vatten i serveringstälten måste det ordnas på annat sätt. Det är bland annat det vi kontrollerar, säger Joakim Johansson.
Magsjukornas högtid
Rötmånadens rykte som magsjukornas högtid förefaller annars lite överdrivet efter ett samtal med miljöinspektören Joakim Johansson.
- Vi märker inget speciellt med att det är rötmånad. Oavsett tiden på året måste man se upp när det är varmt och luftfuktigheten hög.

Han har livsmedelskontroll som yrke och gör själv inget speciellt med anledning av Bondepraktikans påbud om rötmånad.
- Jag kollar alltid datummärkningen och känner efter att kylvaran är kall. Det ska man göra under hela året. Riktigt varma sommardagar är det bra att ta med en kylbag med frysta kylklampar till livsmedelbutiken.
De flesta råd som Joakim Johansson ger för att undgå matförgiftning gäller således året runt.
- Skär inte kött och sallad med samma kniv och på samma skärbräda. Avföringsbakterier som kan ha hamnat på köttet vid slakten kan då föras vidare. Dessa bakterier dör när köttet upphettas, men inte i den svala salladen.
Och torka för guds skull inte av skärbrädan och förskäraren med den väl använda disktrasan.

- Disktrasan är den bästa miljön för mikrobiologin att frodas. Den är en ren bakteriehärd, säger Joakim Johansson.
Han fick under utbildningen till miljöinspektör undervisning i vad en väl använd disktrasa kan innehålla.
- Efter den genomgången for vi alla hem och bytte till nya disktrasor.
Inspektörens råd
Här är hans råd hur kökets bakteriebomb ska desarmeras:
- Tvätta trasan i minst 60 grader varmt vatten eller koka den. Sedan ska den alltid sköljas i kallt och inte i varmt vatten. Vrid ur den och häng den på tork, men inte på vattenkranen som är varm.
Och det är med disktrasan som med varmkorven som saluförs under Luleåkalaset och andra dagar.
- Korvgubbens korvar måste ligga i ett spad som håller minst 60 grader. Annars frodas bakterierna, säger Joakim Johansson.

FAKTA Matförgiftning

- Uppskattningsvis drabbas varje år 500 000 av matförgiftningar efter att ha ätit mat hemma eller på restaurang i Sverige, och ytterligare 250 000 efter utlandsvistelser.

- Rötmånaden är inte matförgiftningarnas toppmånad. En genomgång för åren 2003-2007 visar i stället att de flesta matförgiftningar sker i juni månad.

- Tre av fyra matförgiftade hade åren 2003-2007 insjuknat efter att ha ätit på storhushåll/restaurang. Bara var tionde matförgiftning inträffade i enskilt hushåll.

- Största risken att råka ut för matförgiftning har den som utanför hemmet äter bufféer, julbord, smörgås, smörgåstårta, hamburgare, kebab, pizza, sallad med kokt ingrediens samt stuvningar.

Källa: Livsmedelsverkets rapport nr 16/2009

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om