Johan Hansson, som då var doktor i fysik, begärde att bli befordrad till professor. Två av Sveriges främsta forskare inom området utsågs som sakkunniga. Båda två förordade befordran.
Men när saken kom till LTU:s anställningsnämnd sa de nej till befordran. Likaså gjorde rektor Johan Sterte, som tog det slutliga beslutet. Motivet var att Hansson ansågs ha för svaga vetenskapliga meriter.
Johan Hansson överklagade beslutet och Överklagandenämnden för högskolan ger honom rätt. Nämnden pekar liksom han på att de två sakkunniga var eniga i sin bedömning att han hade kvalifikationer att bli professor.